”Säkerhetsarbetet blir aldrig klart”

Hur påverkar de oroliga tiderna Finansinspektionens arbete? Vilka prioriteringar gör ni vad gäller tillsyn och åtgärder?

- Säkerhetsläget i vårt närområde har försämrats under flera år. Rysslands invasion av Ukraina har skapat stor osäkerhet i våra samhällen och på de finansiella marknaderna. Läget har också ökat insikten om beroenden och sårbarheter, både till vardags och vid kriser. Vi är ansvarig myndighet för den finansiella sektorn i det civila försvaret och arbetar med bankerna, Riksbanken och andra sektorsansvariga myndigheter så att företagen kan erbjuda grundläggande tjänster som betalningar, även om vårt samhälle drabbas av allvarlig kris eller väpnat angrepp.

- Det går inte nog att understryka betydelsen av att skydda det viktigaste i tider som dessa. Det är viktigt att ingen lutar sig tillbaka. De finansiella företagen ska själva ta ansvar för att öka sin motståndskraft. Det arbetet blir egentligen aldrig klart. Det finns flera områden där företagen kan göra förbättringar, och det här är en av de saker vi tittar särskilt noggrant på i vår tillsyn.

Dora, digital operational resilicence act, EU-förordningen som snart ska börja tillämpas, skärper kraven på finanssektorn på cyberområdet. Vad innebär den för Finansinspektionen?

- Dora ger oss bättre verktyg i vår tillsyn och möjligheten att ställa tydligare krav. Det blir större enhetlighet och en skärpning av kraven på finansiella företags kontroll över it- och informationssäkerhetsrisker, inte minst när det gäller utkontrakterad verksamhet. Det som idag är riktlinjer blir rättsligt bindande och flera oreglerade områden kommer att regleras.

Det pågår en långsiktig omställning av samhället till följd av digitaliseringen och klimatförändringarna. Hur påverkar det Finansinspektionens arbete?

- Den finansiella sektorn spelar en viktig roll i omställningen till ett mer hållbart samhälle. Det påverkar oss i vår tillsyn på olika sätt. De senaste åren har lagstiftning och regelverk inom hållbar finans vuxit fram. De är ofta globala och vi är i flera fall ansvarig tillsynsmyndighet i Sverige. Vi granskar därför att företag följer de framväxande regleringarna inom området. Vi granskar också särskilt risken för grönmålning, det vill säga att företag beskriver något som mer hållbart än det är. Det är viktigt att konsumenter och investerare kan lita på den information som ges och därigenom fatta välgrundade beslut.

- Klimatförändringarna är redan ett faktum och finansiella företag behöver ta hänsyn till de risker som uppstår när samhället ställer om till en mer fossilfri vardag. Det kan handla om investeringar som tappar i värde eller risker som uppstår i bankers kreditgivning och försäkrings- och fondföretags tillgångar. Att företagen tar hänsyn till den typen av risker är något vi håller ögonen på.

Hur ska de svenska hushållens skuldsättning minska? Vad finns det för alternativ till amorteringskrav som kan vara värda att prova, anser du?

- Vår bedömning är att åtgärderna som vidtagits sedan 2010; riskviktsgolv, amorteringskrav och bolånetak; har stärkt vår motståndskraft och ökat stabiliteten i det finansiella systemet. Att regeringen nu tillsatt en utredning för att titta närmare på hur åtgärderna har fungerat är välkommet. Det är ingen hemlighet att vi tidigare pekat på att strukturella reformer behövs på bostadsmarknaden.

Hur ser Finansinspektionen på konflikterna som kan uppstå mellan å ena sedan regelverken gällande rätten att öppna bankkonto och å andra sidan regelverken om åtgärder för att motverka penningtvätt som bankerna måste leva upp till?

- Vi vill att banker ska göra individuella prövningar av varje enskild kund och undvika att enbart utgå från generella antaganden om risk på gruppnivå. Penningtvättsregelverket kräver inte att en bank avstår risk utan att en bank identifierar och hanterar risk. Kan det finnas alternativ till att stänga ett konto? Går det att erbjuda ett konto med begränsat tjänsteutbud? Viss vägledning i frågan finns i nya riktlinjer från EBA. Vi publicerade förra året egna rättsliga ställningstagande om asylsökandes tillgång till finansiella tjänster. Det är också en fråga som betalningsutredningen har tittat på och där vi nyligen lämnat vårt remissvar.