Bankfokus Special våren 2021
Företagsutlåningen kan fördyras av nya kapitaltäckningsregler. Foto: urfinguss (istock.com)

Basel 4 kan få negativa följder för svensk kreditgivning

Under sommaren väntas EU-kommissionens färdiga förslag till hur kapitaltäckningsregelverket Basel 4 ska genomföras i EU-länderna. Effekten av genomförandet kan bli negativt för svensk kreditgivning. Copenhagen Economics nya rapport visar sannolika konsekvenser för Sverige.

Kapitaltäckningsreglerna har haft som princip att vara riskbaserade. Det vill säga låg risk i kreditgivningen innebär låga kapitalkrav för banken och tvärt om. Om Basel 4 genomförs på det sätt som europeiska banktillsynmyndigheten EBA förespråkar, sätts ett golv för kapitalkraven som i stort sett eliminerar kopplingen till risk, framför allt för företagsutlåningen. Effekten blir kraftiga kapitalkravsökningar i länder med låg risk.

För den genomsnittliga banken i EU ökar kapitalkravet enligt EBA med 19 procent, men i Sverige blir ökningen 28 procent.

Johan Hansing, chefsekonom på Bankföreningen

- Generellt får länder med robusta och välkapitaliserade banker större kapitalkravsökningar än länder där bankerna är mindre stabila. Vid sidan av Sverige får främst Danmark och Tyskland kraftigt ökade kapitalkrav, säger Johan Hansing, Bankföreningens chefsekonom.

Vilka blir de tydligaste konsekvenserna i Sverige?

- Störst konsekvenser får det för utlåningen till företag utan extern kreditvärdering, vilket är de allra flesta svenska företagen. Enligt Basel 4 kommer all utlåning till dem att få samma riskklassning, oavsett hur det ser ut i verkligheten, vilket gör att kapitalkraven kommer att öka kraftigt för främst de mest stabila företagen. En bank måste i framtiden sätta av lika mycket kapital när den lånar ut till Ikea som när den lånar ut samma belopp till ett nystartat företag i en riskbransch.

När bankerna måste sätta av mer kapital för sin utlåning kan de tvingas höja räntan eller minska utlåningen. Enligt Copenhagen Economics beräkningar kan de ökade kapitalkraven resultera i räntehöjningar på 0,5 procentenheter för företagen utan extern kreditvärdering. Det är en kraftig höjning med tanke på dagens låga ränteläge, och kan påverka sådant som företagens investeringar.

EU-kommissionens förslag väntas under sommaren och ska sedan förhandlas av EU-parlamentet samt EU-ländernas finansministrar.

- Det är viktigt att regeringen är aktiv och verkar för ett bra genomförande. Vi vet att EU-kommissionens expertgrupper har diskuterat olika sätt att utforma kapitalgolvet, och vi vet att de tyska, franska och danska regeringarna har förespråkat ett alternativt genomförande till EBA:s förslag, som inte får de här dramatiska konsekvenserna för vissa länder, säger Johan Hansing.

Läs Copenhagen Economics rapport: 
Economic impact of the final Basel III output floor - How the output floor can be implemented and what it entails for the Swedish economy

Publicerad den 29 mars 2021