Detaljerna klara i förslaget till löneskatt

■ Den 7 november presenterade finansskatteutredningen sitt förslag på skatt i finansiell verksamhet (SOU 2016:76). Förslaget innebär att en särskild skatt läggs på lönekostnader inklusive löneförmåner hos den som säljer momsbefriade finansiella tjänster och försäkringstjänster. Skattesatsen ska uppgå till 15 procent på löneunderlaget. Finansiella tjänster utgörs av till exempel kreditgivningstjänster och annan form av finansiering, fondplaceringar och handel med värdepapper, det vill säga verksamhet som normalt bedrivs av banker och andra finansiella institut.

Vilket företag som helst

Även inköp av finansiella tjänster från utlandet ska utlösa skattskyldighet, men då hos köparen av tjänsten. Det betyder att vilket företag som helst, som köper en finansiell tjänst eller en försäkringstjänst från ett annat land, kan bli skattskyldigt.

Två krav måste dock vara uppfyllda för att skattskyldighet ska föreligga; dels måste den tjänst som företaget omsätter vara en momsbefriad finansiell tjänst eller en försäkringstjänst enligt momsundantaget i 3 kap. 9 och 10 § mervärdesskattelagen, dels ska företaget vara skyldigt att betala socialavgifter eller egenavgifter här i landet.

Skatten kan också drabba annan verksamhet än finansiell, eftersom det räcker att ett företag har en enstaka transaktion som utgör en momsbefriad finansiell tjänst för att skattskyldighet ska föreligga, till exempel om ett företag ger ett lån åt ett annat företag.

Skatteverket är starkt kritiskt till utredningens förslag. Enligt Skatteverket skulle skatten kunna komma att träffa över 300 000 företag. Av dessa företag kan enbart en mindre andel sägas ha en skattefördel av att finansiella tjänster undantas från mervärdesbeskattning. Lagstiftningen kan således inte betraktas som träffsäker i förhållande till sitt syfte. Att beskattning ska ske från första kronan innebär också att statens skatteintäkter inte kommer stå i rimlig proportion till de administrativa kostnader som skatten föranleder för företagen och för Skatteverket. Mot denna bakgrund riskerar utformningen av lagstiftningen att undergräva skattens legitimitet. Skatteverket ställer sig inte bakom förslaget i dess nuvarande utformning.

Hans Lindberg, Bankföreningens vd, har omnämnt förslaget som en ”administrativ katastrof”. Om verksamheten består av både momsfri och momspliktig verksamhet ska en fördelning av lönesumman efter skälig grund vara möjlig. Det minskar den skatt som ska betalas av företaget, eftersom endast den lönesumma som är hänförlig till momsfri omsättning av finansiella tjänster blir beskattningsunderlag.

Ska täcka upp

Enligt utredningen ska skatten täcka upp för att staten förlorar skatteintäkter på att konsumenter och företag inte betalar moms på finansiella tjänster och försäkringstjänster. Utredningen har beräknat statens skattebortfall till 18,3 miljarder i 2013 års prisnivå. Nu vill man alltså att den finansiella sektorn ska betala den skatt, som deras kunder inte betalar. Om staten skulle ta in hela det beräknade skattebortfallet från finanssektorn skulle det innebära en skattesats på 40 procent på lönesumman, utöver befintliga socialavgifter som uppgår till 31,42 procent. Eftersom detta anses vara för högt föreslår utredningen skattesatsen 15 procent. Det innebär att bankernas avgifter och skatt på lönekostnader kommer att uppgå till 46,42 procent.

Betänkandet ska nu skickas ut på remiss. Många har redan varit ute i debatten med starka åsikter mot löneskatten, däribland Bankföreningen och Finansförbundet, som befarar att skatten resulterar i personalnedskärningar i Sverige. Enligt en undersökning från analysföretaget Copenhagen Economics kan 16 000 tjänster komma att rationaliseras bort eller outsourcas.

Finansmarknadsminister Per Bolund sa på Bankföreningens Bankmöte i november att regeringen tar till sig synpunkterna som kommer in i remissvaren.

Publicerad den 13 december 2016