Lagar & regelverk

Marknadsföring av krediter

Konsumentkreditutredningens förslag siktar in sig på snabblåneföretag. Ett förslag om marknadsföring rör dock hela kreditmarknaden. Utredningen har i denna del brister och det är svårt att förstå vilka konsekvenser förslaget kommer att få.

Genom marknadsföringslagen genomförs i Sverige direktivet om otillbörliga affärsmetoder. Direktivet bygger på en väl inarbetad logik enligt vilken marknadsföring i varje enskilt fall bedöms utifrån det sammanhang som den förekommer i, vem den riktar sig till – genomsnittskonsumenten i det enskilda fallet – samt om den kan leda till att konsumenten fattar ett affärsbeslut (transaktionstest).

Sedan tidigare gäller att näringsidkare ska iaktta viss återhållsamhet och måttfullhet i sin marknadsföring av krediter, bl.a. får inte en kredit framställas på ett sätt som är ägnat att missleda kunden i fråga om de ekonomiska konsekvenserna av krediten. Marknadsföring som framställer krediten som en helt bekymmersfri lösning på kundens eventuella ekonomiska problem anses strida mot god sed. Detsamma gäller sådan marknadsföring som lockar kunden att fatta ett oöverlagt beslut om att binda sig för krediten.

Bankföreningens anser

Bankföreningen stödjer uppfattningen att kreditmarknadsföring ska vara måttfull vilket redan är ett krav enligt befintlig lagstiftning. I betänkandet föreslår dock utredningen att man för denna typ av marknadsföring ska frångå marknadsföringslagens systematik, med genomsnittskonsument och transaktionstest, vilket är ett mycket långtgående steg vars konsekvenser inte är överblickbara. Utredningen har inte klarlagt förslagets effekter.

Förslaget skulle medföra stor rättsosäkerhet för annonsörer och kreditgivare. Bankföreningen anser att det är möjligt att tydliggöra måttfullhetskravet i lagstiftningen på ett bättre sätt än som föreslås. Under alla omständigheter måste frågan utredas ytterligare innan utredningsförslaget alls kan övervägas.

Publicerad den 22 november 2016.