Lagar & regelverk

Rätt att öppna konto med grundläggande tjänster

Från den 1 juni 2017 gäller nya bestämmelser i betaltjänstlagen som innebär att konsumenter bosatta i EU ska kunna öppna konto med grundläggande betaltjänster. Genom lagändringen genomförs EU:s betalkontodirektiv i Sverige.

Grundläggande tjänster är insättning och uttag av pengar, Autogiro, betalkort (bankkort, utan kredit) och betalningar. Det rör sig inte om en speciell kontoform utan kan vara bankens vanliga transaktionskonto.

En bank som erbjuder konto med någon eller några av de grundläggande tjänsterna ska erbjuda det till övriga konsumenter. Saknas däremot någon eller några av tjänsterna i bankens utbud eller bestämmer sig banken för att ändra i utbudet för alla kunder finns ingen skyldighet att tillhandahålla alla de grundläggande tjänsterna med anledning av den nya lagstiftningen.

En konsument kan nekas öppna konto om det skulle strida mot regelverket mot penningtvätt och terrorismfinansiering eller om det finns särskilda skäl. Tjänsterna ska tillhandahållas till ett rimligt pris och om konsumenter inte är nöjda med bankens beslut kan de vända sig till Allmänna Reklamationsnämnden. Först ska de givetvis försöka klara ut frågan med banken där de kan vända sig till klagomålsansvarig.

Bankföreningens synpunkter

Bankföreningen har aktivt försökt bidra till att det svenska genomförandet av EU-lagstiftningen ska fungera under svenska förhållanden. Direktivet kom till för att komma till rätta med problem i andra EU-länder som ligger långt efter Sverige vad gäller teknisk utveckling och som har många konsumenter som saknar konto eller betalar höga bankavgifter. I Sverige ser det annorlunda ut. Få saknar konto och avgifterna för de grundläggande tjänsterna är relativt låga. 

Bankföreningen ser positivt på att konsumenter lätt ska kunna öppna konto och grundläggande betaltjänster. Det ligger i sakens natur att bankerna välkomnar nya kunder. Några större svårigheter att öppna konto fanns generellt sett inte innan den nya lagstiftningen trädde ikraft. Ett område där det däremot finns problem är när rätten att öppna konto krockar med den långtgående penningtvättslagstiftningen som ställer krav på banken att kunna identifiera konsumenten och förstå det bakomliggande syftet bakom kontots öppnande. Saknas giltig ID-handling eller är syftet med kontot och hur det ska användas oklart är bankerna enligt lag förhindrade att öppna något konto. Dessa problem kommer tyvärr inte att lösas av den nya lagstiftningen.

  • Bankföreningen efterlyser tydlighet vilka beaktanden bankerna ska göra för att leva upp till penningtvättslagstiftningen. Den nya lagstiftningen kring rätt till konto krockar med penningtvättsregelverket vilket skapar osäkerhet.

  • För att konsumenter inte ska komma i kläm måste staten också ta ansvar för vilka ID-handlingar som ska godkännas.

  • Bankföreningen är allmänt positiv till att konsumenter genom alternativ tvistlösning kan söka rättelse om det uppkommit en tvist med banken. Det finns dock praktiska problem med de nya bestämmelserna som innebär att Allmänna Reklamationsnämnden (ARN) ska besluta i ärenden rörande rätt till konto. Bland annat kan det bli svårt för banken att bemöta kundens yrkande ifall avslaget skett grundat på penningtvättsregelverket eftersom banken enligt lag är förhindrad att berätta detta.

  • Bankföreningen har också uppmärksammat Finansdepartementet på att det är ett problem att det i lagen inte finns någon tidsgräns för hur lång tid det kan gå från det att ansökan att öppna konto med grundläggande tjänster avslagits till dess kunden kan framföra klagomål hos banken, för att därefter inom ett år vända sig till ARN. I teorin kan det gå upp till tio år när vanliga preskriptionsregler tillämpas och under den tiden tvingas bankerna spara personuppgifter som behövs för att bemöta påståenden i en framtida tvist. Det är onödigt och hade till exempel kunnat lösas som på försäkringsområdet med en sex månaders gräns för att klaga på avslaget.