Lagar & regelverk

Krishantering av banker

Den 1 februari 2016 infördes nya regler i Sverige för hantering av kriser i bland annat banker. Reglerna utgår från det så kallade krishanteringsdirektivet. Ett viktigt syfte är förhindra att problem hos banker blir en belastning för skattebetalarna. Riksgälden ansvarar för att tillämpa det nya regelverket som till stora delar ersätter den bankstödslagstiftning som gällt tidigare.

De nya reglerna reglerar tre olika faser av arbetet med finansiell stabilitet: förebyggandefasen, återhämningsfasen och resolutionsfasen. I den förebyggande fasen ska banken upprätta en återhämtningsplan som förberedelse för eventuella åtgärder om banken utsätts för påfrestningar. Återhämtningsfasen inträder när de åtgärder som förutses i återhämtningsplanen sätts i verket. Om återhämtningsåtgärderna visar sig vara otillräckliga hamnar banken i resolutionsfasen om villkoren för resolution är uppfyllda.

Resolution innebär att Riksgälden kan ta kontrollen över den problemdrabbade banken för att rekonstruera eller avveckla den under ordnade former. Förlusterna hanteras genom att bankens aktie- och fordringsägare kan få sina innehav nedskrivna eller konverterade till aktiekapital (så kallade skuldnedskrivning eller bail-in). Sparmedel som skyddas av insättningsgarantin är undantagna från skuldnedskrivning.

För att resolution ska kunna genomföras måste banken ha en viss mängd eget kapital och skulder som går att skriva ner för att täcka förluster och återställa kapitalet i en kris. Av den anledningen kommer ett särskilt krav att införas, minimikravet på nedskrivningsbara skulder (MREL). Kravet ska vara uppfyllt vid varje tidpunkt. Därutöver kommer bankerna att behöva betala en årlig resolutionsavgift på total 7-8 miljarder kronor till en resolutionsreserv.

Bankföreningens syn

För bankerna är det främst två frågor som är viktiga under år 2017. För det första ska Riksgälden fatta beslut om den slutliga utformningen av kravet på MREL. Bankföreningen verkar för en europeisk harmonisering och för att de svenska kraven utformas på sådant sätt att ett kommande krav kan uppfyllas till en rimlig kostnad. För det andra ska regeringen lägga ett kompletterande förslag om hur resolutionsreserven ska finansieras, efter att frågan om uttag av så kallad riskavgift har återförvisats av Finansutskottet. Bankföreningens syn är att resolutionsreserven ska ha en målnivå på tre procent av de garanterade insättningarna och att inga avgifter ska tas ut efter att denna målnivå uppnåtts.

Uppdaterad den 14 november 2016.