Debattartiklar

”Stoppa utnyttjandet av person­uppgifter”

Söktjänster på nätet har blivit nyckel­verktyg för kriminella i kartläggningen av potentiella offer. Regeringen måste stoppa detta utnyttjande av lagstiftningen. Det skriver Bankföreningens vd Hans Lindberg tillsammans med företrädare från flera andra organisationer.

Den organiserade brottsligheten i Sverige är system­hotande och utgör ett hot mot vår demokrati och mot människors trygghet och säkerhet. Den finansieras i hög grad genom bedrägerier, stölder och tillgrepps­brott, vilka enligt Brotts­förebyggande rådet stod för 41 procent av alla brott förra året. Antalet bedrägerier växer snabbt, framför allt bedrägerier genom så kallad social manipulation, där bedragaren övertygar offret att självt utföra en överföring av pengar. Enligt polisen ökade antalet anmälda bedrägerier och brottsvinster från bedrägerier under förra året med 22 procent.

Vid bedrägerier använder sig de kriminella enligt polisen i stor utsträckning av person­uppgifter som olika söktjänster tillgängliggör på sina webbplatser, vilket möjliggörs av att de har beviljats ett frivilligt utgivnings­bevis som ger grundlags­skydd till webbplatsen enligt yttrande­frihets­grundlagen. På så vis kan de fritt publicera person­uppgifter utan personers tillåtelse, och dessutom ta betalt för det. Det står också fritt för vem som helst, även kriminella, att ansöka om frivilligt utgivnings­bevis och starta en söktjänst.

Den svenska lagstiftningen är inte förenlig med bestämmelserna i EU:s dataskydds­förordning (GDPR). Med ett frivilligt utgivnings­bevis ges möjlighet att publicera uppgifter som annars inte skulle vara tillåtna att publicera enligt GDPR. Det beror på att lagstiftaren anser att all information ska vara offentlig och att detta väger tyngre än en medborgares rättighet till privatliv och skydd mot kriminalitet. Så ser det inte ut i andra jämförbara länder. Ett ytterligare problem är att man som användare av dessa söktjänster kan vara anonym samt att man som privatperson – till skillnad mot när någon tar en kredit­upplysning – inte får någon notifiering om att någon inhämtat ens person­uppgifter.

Dessa förhållanden ger kriminella fritt spelrum att på ett enkelt och systematiskt sätt kartlägga potentiella offer baserat på söktjänsternas sammanställda information om ålder, civilstånd, inkomst, hur man bor, telefonnummer och vilken bil man äger. Därefter kan de använda informationen för att göra massutskick av bedrägliga SMS eller ringa potentiella offer som luras att lämna ut bankkoder eller logga in med bank-ID. Genom den snabba utvecklingen av AI ökar också risken markant för ännu mer effektiva och sofistikerade bedrägeri­attacker. Informationen som söktjänsterna tillhandahåller kan också användas vid våldsbrott såsom sprängningar och skjutningar.

Den svenska offentlighets­principen är unik och värdefull och bör värnas. Samhället står dock i ständig förändring och vår värld ser helt annorlunda ut nu än den gjorde när offentlighets­principen tillkom år 1766. Mycket har också hänt sedan yttrande­frihets­grundlagen anpassades till internet 2003, vilket gjorde söktjänster tillåtna. Givet samhällets och teknologins snabba utveckling måste även våra principer och lagstiftning löpande anpassas för att vara ändamåls­enliga.

Regeringen gav i oktober 2023 en särskild utredare i uppdrag att se över grundlags­skyddet för söktjänster som offentliggör person­uppgifter. Vi välkomnar detta och ser en grundlags­ändring som helt nödvändig. Uppdraget ska dock inte redovisas förrän i november 2024 och även om utredningen förordar en grundlags­ändring tar den i sin tur mellan 3–5 år att genomföra. Under tiden kommer person­uppgifter från olika söktjänster fortsatt att användas av den organiserade brottsligheten.

Vi beklagar denna tidsutdräkt och uppmanar därför regeringen att, utöver eventuella ändringar i grundlagen som utreds, agera snabbt och uppdatera dataskydds­lagen alternativt offentlighets- och sekretess­lagen för att begränsa kriminellas tillgång till person­uppgifter i syfte att begå brott mot enskilda. Vi vill att regeringen skyndsamt lagfäster medborgarnas rätt att inte få sina person­uppgifter publicerade via privata söktjänster utan att själv kunna kontrollera vilka person­uppgifter som finns tillgängliga, samt att begränsa och reglera söktjänsternas möjlighet att ladda ner hela svenska folkets data.

Samtidigt är det givetvis viktigt att myndigheter och andra aktörer som arbetar med att bekämpa organiserad brottslighet även fortsatt har tillgång till person­uppgifter, samt att arbets­givare kan göra nödvändiga säkerhets­kontroller. Detta är något regeringen bör ta i beaktande när lagstiftningen ses över.

I kampen mot den organiserade brottsligheten har alla aktörer i samhället – politiker, myndigheter, polisen, banker och andra privata företag – ett ansvar och en viktig roll att spela. Nu måste hela civilsamhället kraftsamla för att stärka samhällets motstånds­kraft. Vi måste jobba på alla fronter samtidigt och lagstiftningen måste snabbt anpassas efter den samhälls- och brotts­utvecklingen vi ser.

Grundlagen ska vara ett skydd för oss alla och inte ett verktyg för kriminella. Så länge kriminella enkelt kan identifiera och kartlägga potentiella offer via söktjänster kommer vi inte kunna råda bot på den organiserade brottsligheten och den bedrägerivåg som följer i dess spår.

Hans Lindberg 
vd, Svenska Bankföreningen

Åsa Lindestam
ordförande i Pensionärernas Riksorganisation, PRO

Eva Eriksson
förbundsordförande, SPF Seniorerna

Helena Thybell
förbundsdirektör, Villaägarna

Johan Landehag
förbundsordförande, Småföretagarnas Riksförbund

Sofia Larsen
vd, Svensk Handel

Benjamin Dousa
vd, Företagarna