Debattartiklar

Riksbanksutredningens förslag om kontanthanteringen strider sannolikt mot EU-rätten

Den parlamentariska Riksbankskommittén skriver idag på DN Debatt om sitt delbetänkande ”Tryggad tillgång till kontanter” där de föreslår ett långtgående lagkrav för den privata sektorns hantering av kontanter i Sverige. Förslaget innebär i praktiken att ett antal banker enligt lag ska garantera tillgången på kontanter. Förslaget är ytterst tveksamt och bryter sannolikt mot EU:s statsstöds- och konkurrensregler.

Riksbanken är enligt Riksbankslagen ansvarig för kontantförsörjningen i samhället. I början av 1980-talet hade Riksbanken 23 kontantdepåer - i princip ett i varje län. Sedan 1984 har depåerna successivt lagts ner och nu finns bara en kontantdepå kvar. Det är tydligt att i takt med att Riksbankens depåer har lagts ner har kostnaderna för att hantera kontanter allt mer vältrats över på banker och företag. Därmed har användningen av kontanter i samhället försvårats. Anmärkningsvärt nog berörs inte Riksbankens ansvar för utvecklingen i delbetänkandet.

Trenden de senaste åren har varit att användningen av kontanter har minskat för att konsumenter och företag föredrar digitala betallösningar. För att tillmötesgå denna utveckling har bankerna bland annat bidragit till att ta fram enkla och säkra tjänster såsom Swish och BankID.

Det kommer att finnas en efterfrågan på kontanter även i framtiden. Sedan ett par veckor är mängden utestående sedlar högre än för ett år sedan, vilket indikerar att utvecklingen med sjunkande kontantanvändande bromsat in. Därför bidrar de svenska bankerna till en fortsatt utveckling av ett heltäckande nät av uttags- och insättningsautomater över hela landet. Bara i år öppnas drygt 30 nya kontantcenter och totalt finns det idag över 100 kontantcenter och cirka 3 000 uttagsautomater runtom i Sverige.

Att däremot införa lagkrav på att ett fåtal banker ska tvingas stå för kontanttillgången i landet är rättsligt mycket tvivelaktigt eftersom inte samma krav ställs på övriga banker och andra aktörer i kontanthanteringskedjan, såsom handeln och värdetransportbolagen. För de banker som omfattas av lagkravet innebär det ökade kostnader för såväl dem själva som deras kunder. Utredningen underskattar dessutom kraftigt kostnaderna för sitt förslag. En mer realistisk prislapp kan komma att uppgå till 100 miljoner kronor per år för bankerna – en kostnad som ytterst får bäras av konsumenter och företag.

Ett mer rimligt förfarande vore att skärpa kravet på Riksbanken att ta sitt ansvar – att säkerställa en god kontantförsörjning i hela landet. Detta kan ske genom att Riksbanken öppnar upp tidigare stängda depåer och underlättar för billigare kontanthantering. Ett förfarande som skulle gynna, snarare än riskera straffa, konsumenter och företag i behov av kontanter.

Hans Lindberg, vd Svenska Bankföreningen