Låt inte Finansinspektionen detaljstyra lånen

Bankernas möjlighet att göra individuella kreditbedömningar med hänsyn taget till företagets totala situation riskerar att undermineras. Bankerna kan inte utnyttja sin lokalkännedom i kreditgivningsprocessen, vilket särskilt drabbar företag med små marginaler, på mindre orter och lokala marknader. Det kommer att höja ribban för framförallt små och medelstora företag som behöver låna pengar.

Företagens möjligheter att finansiera sig är avgörande för innovation, tillväxt och utveckling. Fyra av fem jobb skapas i små och medelstora företag. Hälften av Sveriges totala befolkning arbetar i, eller driver ett företag. Det lägger grunden för välfärden i Sverige.

Banklån är en av de viktigaste finansieringsformerna, framför allt för mindre och medelstora företag. Den totala lånestocken till icke-finansiella företag uppgår i dag till närmare 2 200 miljarder kronor, vilket är nästan hälften av Sveriges BNP.

Mindre och växande företag saknar ofta kapaciteten att söka finansiering utomlands och är därför beroende av finansiering från bankerna. Alternativet är att genomföra en börsintroduktion eller nyemission, men det leder till att företagaren får svårare att behålla kontrollen över företaget och innebär även en högre riskpremie än ett banklån. I Sverige finns få bolag och affärsänglar som investerar i nya och växande företag.

Gömt i regeringens proposition om ”Upplösning av Sparbankernas säkerhetskassa och vissa andra frågor” finns ett förslag om så kallad utökad föreskriftsrätt för kredithanteringen.  Regeringens förslag ger Finansinspektionen befogenhet att i detalj reglera hur bankerna ska sköta sin utlåning till såväl företag som bostadsköpare. Med en instabil bostadsmarknad och nyligen införda amorteringskrav kan reglering om vem som får och inte får låna till sin bostad skapa ytterligare problem. Att därtill detaljreglera hur bankerna sköter sin kreditgivning till företag kan bli än mer allvarligt.

Bankernas möjlighet att göra individuella kreditbedömningar med hänsyn taget till företagets totala situation riskerar att undermineras. Bankerna kan inte utnyttja sin lokalkännedom i kreditgivningsprocessen, vilket särskilt drabbar företag med små marginaler, på mindre orter och lokala marknader. Det kommer att höja ribban för framförallt små och medelstora företag som behöver låna pengar.

Uteblivna lån och högre räntor på grund av statlig reglering kommer att försämra villkoren för företagande. Kostnaderna för svenska företag riskerar att öka i jämförelse med företag som finansierar sig i andra länder. Det försämrar konkurrenskraften för svenska företag. De potentiella negativa effekterna på såväl den enskildes ekonomi som på svensk ekonomi kan vara stora och måste därför beaktas och hanteras inom ramen för regeringens förslag.

Regeringens argument för att införa en statlig detaljreglering är överspelade och ogrundade. Finansinspektionen menar i en skrivelse till regeringen från 2013 att det förekommer brister i institutens kreditprocesser. Det finns två uppenbara problem med att utgå från den analysen, dels att det sedan 2013 införts ett antal regelförändringar som säkrat den finansiella stabiliteten, dels att eventuella brister var begränsade till ett fåtal institut. Finansinspektionens egen bedömning vid tidpunkten var att samtliga stora kreditinstitut och 90 procent av de mindre redan följde råden om säker kreditprocess.

I en internationell jämförelse är de svenska bankerna stabila och väl kapitaliserade. Vid så kallade stresstester – en situation där man mäter bankernas motståndskraft vid kraftiga fall i BNP och bostadspriser – placerar sig svenska banker i topp bland europeiska konkurrenter.

Det är viktigt med ett robust och motståndskraftigt banksystem. Sverige har också genomfört de regleringsåtgärder som krävs för att säkra den finansiella stabiliteten, bland annat avseende bankernas kapitaltäckning och likviditet. Det finns därför ingen anledning till att ytterligare reglera långivningen till kunderna.

Vad som nu sker är dock något helt annat – nämligen en starkt ökad statlig detaljstyrning av krediter på företags- och individnivå. Trots att vi ännu inte sett de samlade effekterna av regleringarna på kreditmarknaden som skett i kölvattnet av finanskrisen har regeringen nu lagt ett förslag om utökade möjligheter till detaljstyrning för Finansinspektionen.

För att säkerställa att det finns en helhetssyn på kreditförsörjningen anser vi att ett antal förtydliganden måste ske:

• Regeringen behöver noggrant följa konsekvenserna av Finansinspektionens utökade mandat.
• Finansinspektionen ska åläggas att ta fram en konsekvensanalys där effekterna av föreskrifterna beskrivs.
• Det ska krävas regeringens medgivande om Finansinspektionens förslag till föreskrifter bedöms påverka kreditförsörjningen.

Annars riskerar notan för bolånekunder, företag och svensk ekonomi att bli hög.

Hans Lindberg, vd Svenska Bankföreningen
Åsa Arffman, chefsjurist Svenska Bankföreningen