FI-förslag riskerar bromsa byggandet

Svenska banker tillhör Europas mest välkapitaliserade. Svenska kapitaltäckningskrav är upp emot 50 procent högre än grundkraven för banker som är med i Bankunionen. I europeiska bankmyndighetens EBA:s senaste stresstest var det endast de största bankerna i Sverige och en holländsk bank, av alla stora banker i Europa, som vid en allvarlig kris skulle klara att täcka kreditförluster med hjälp av de löpande vinsterna. Detta trots att Sverige fick det tuffaste scenariot.

För att kreditgivningen både ska fungera effektivt och förebygga finansiella obalanser bör bankernas kapitalkrav vara baserade på risk. Riskbaserade kapitalkrav bidrar till att krediter med låg risk blir billigare och att krediter med hög risk blir dyrare. Därmed allokeras kapital på ett effektivt sätt mellan olika typer av investeringar, något som i sin tur både bidrar till högre ekonomisk tillväxt och till att stärka den finansiella stabiliteten.

Samtidigt finns det ett internationellt initiativ som riskerar att kullkasta användningen av riskbaserade kapitalkrav, nämligen slutförandet av Basel 3 som under de närmaste åren ska genomföras i EU. Genom det kapitalgolv som riskerar att träffa flertalet svenska banker som använder egna beprövade och godkända riskmodeller kan de riskbaserade kapitalkraven i praktiken komma att ersättas av icke riskkänsliga krav.

Bankföreningens bild är att såväl den svenska regeringen som Finansinspektionen värnar om riskbaserade kapitalkrav i de pågående EU-diskussionerna. Därför är det motsägelsefullt att Finansinspektionen samtidigt på nationell basis vill införa ytterligare ett riskviktsgolv, vid sidan av det befintliga riskviktsgolvet för bolån.

Mot denna bakgrund förvånas vi av Finansinspektionens förslag om att svenska bankers genomsnittliga riskvikt för utlåning till den kommersiella fastighetssektorn ska höjas kraftigt. Förslaget innebär, enligt Finansinspektionen, att SEB, Handelsbanken och Swedbank initialt kommer att behöva öka sitt kapital med närmare 15 miljarder kronor. Behovet av en sådan ökning är svår att förstå, särskilt eftersom Finansinspektionen så sent som i höstens stabilitetsrapport konstaterade att de svenska bankerna har en tillfredsställande motståndskraft med tillräckliga kapitalbuffertar. Sammantaget talar en rad faktorer emot förslaget.

1. Bostadsbyggandet fördyras och riskerar att minska ytterligare. 240 av landets 290 kommuner uppger till Boverket att de har ett underskott på bostäder och att det främst är hyresrätter som saknas. Kreditrestriktioner, såsom det skärpta amorteringskravet, har redan sänkt byggandet av bostadsrätter. Högre kapitalkrav för utlåning till fastighetssektorn innebär högre räntor och i förlängningen att utbudet av hyresbostäder och kontorslokaler minskar. Redan i dag tar arbetsmarknaden skada av att marknaden för hyresbostäder inte är fullt fungerande – problem som riskerar att förvärras av en dämpad nybyggnation av hyreshus.

2. Förslaget kan innebära försämrad finansiell stabilitet. Som en direkt konsekvens av kravet kommer låntagare med låg risk få en högre ränta. Detta tvingar stabila företag att söka alternativa finansieringsformer utanför banksektorn, något som kan försvåra deras kapitalförsörjning i sämre tider och påverka den finansiella stabiliteten negativt. Finansinspektionen har själv i en tidigare PM varnat för just det de nu föreslår: ”Om icke-riskkänsliga kapitalkrav … sätts på en nivå som gör dem till den bindande kapitalrestriktionen kan det leda till att Sverige får ett mindre men mer riskfyllt banksystem.”

3. Förslaget kan komma att sakna legalt stöd. Den nya EU-lagstiftning som håller på att genomföras i Sverige ger sannolikt inte utrymme för den reglering som Finansinspektionen nu föreslår. Enligt de nya reglerna måste sådana pelare 2-krav som Finansinspektionen vill införa syfta till att hantera risker som är specifika för enskilda banker. De får inte vara generellt utformade så som är fallet med ett allmänt gällande riskviktsgolv. När den nya lagstiftningen träder i kraft i slutet av år 2020 skulle således Finansinspektionen sakna legalt stöd för den åtgärd som nu föreslås.

Finansinspektionens förslag om höjda kapitalkrav för lån till kommersiella fastigheter riskerar uppmuntra till mer riskabel utlåning, minska byggandet av nya hyreslägenheter och långsiktigt försämra samhällsekonomin. Eftersom förslaget dessutom står i strid med kommande EU-regler bör det inte genomföras.

Hans Lindberg
vd, Svenska Bankföreningen

Johan Hansing
chefsekonom, Svenska Bankföreningen