Bankfokus Special våren 2021
"Bankernas roll är att stötta sina kunder att hitta nya ändamålsenliga lösningar som hjälper till på den här resan framöver", säger Hans Lindberg, vd på Bankföreningen, som nyligen presenterat bankbranschens klimatfärdplan.

Tiden mogen för bankbranschens klimatfärdplan

Den 20 maj publicerades bankernas och Bankföreningens klimatfärdplan, ett ramverk för hur bankerna ska arbeta för att bidra till Sveriges mål om netto-nollutsläpp år 2045. Klimataspekter ska integreras i bankernas kärnverksamhet. ”Med åtgärderna som presenteras i färdplanen vill vi säkra att finansieringsfrågor inte ska utgöra ett hinder, utan underlätta, för näringslivets klimatomställning”, säger Hans Lindberg, vd på Bankföreningen.

Bankernas egna direkta klimatavtryck är visserligen relativt små, men den klimatpåverkan som bankkunderna står för, den indirekta klimatpåverkan, är desto större.

Varför kommer klimatfärdplanen nu?
- För att det är nu som tiden är mogen. De politiska målen och styrmedlen har blivit allt tydligare. Vi har Parisavtalet, vi har EU:s och Sveriges klimatmål, dessutom en rad globala privata standardiseringsinitiativ. Ser man till bankernas kunder har de också lagt ut kursen på senare år, vilket har formulerats i att antal branschers klimatfärdplaner. Därför är det nu dags för branschen att samarbeta intensivare och mer strukturerat för att både tolka, och påverka, regelverk men också för att arbeta med olika standarder och underlätta för datainhämtning. Många av våra medlemsbanker har jobbat med olika typer av hållbarhetsprodukter sedan många åra. Det vi skapar nu är en gemensam plattform för fortsatt arbete. Sverige står inför betydande utmaningar vad gäller netto-nollmålet för utsläpp 2045 och det här är vårt sätt att bidra.

Vilken roll spelar bankerna i klimatomställningen?
- När samhället och ekonomin ska ställa om krävs nytänkande och investeringar. Bankernas roll är att stötta sina kunder att hitta nya ändamålsenliga lösningar som hjälper till på den här resan framöver, med rådgivning och med finansiering. Bankerna behöver då integrera klimatrelaterade risker och möjligheter i sina bedömningar.

Klimatriskerna kan delas upp i två olika typer: fysiska risker och omställningsrisker. Fysiska klimatrisker är konsekvenserna av sådant som stigande havsnivå och ökad förekomst av extremväder. Omställningsrisker är att en del typer av investeringar inte kommer att vara lönsamma längre på grund av ny teknik, minskad efterfrågan och nya regelverk, vilket till exempel gäller investeringar i kolkraftverk.

Klimatfärdplanen innebär åtaganden för både bankerna och för Bankföreningen.

Vad förbinder sig bankerna att göra?
- Bankerna uppmanas ansluta sig till FN:s uppförandekod för bankverksamhet vad gäller hållbarhet: Principles for Responsible Banking (PRB). De uppmanas också ansluta sig till Task Force on Climate Related Financial Disclosure (TCFD), som etablerats på uppdrag av G20. Och när bankerna väl har anslutit sig till de här grundkoncepten då har man åtagit sig att följa dem. Till att börja med ska de identifiera både de mest positiva och de mest negativa klimatriskerna i sin verksamhet. Lite längre fram ska de mäta koldioxidavtrycket i sina mest betydelsefulla finansierings- och investeringsaktiviteter. Största delen härrör från kunderna, alltså det som för bankerna är indirekta utsläpp.

Bankföreningen i sin tur åtar sig att årligen sammanställa medlemsbankernas klimatarbete i en rapport som gör det möjligt att följa bankbranschens insatser.

- Så att bankerna verkligen gör det de sagt. Dessutom kommer vi att göra det som Bankföreningen alltid gör, nämligen att hjälpa till att tolka regelverk och sätta upp gemensamma standarder. En standard skulle till exempel kunna ange kriterierna för hur ett grönt bolån ska se ut, baserat på EU:s klimattaxonomi.

Bankföreningen kan också hjälpa till med datainhämtning. För att bankernas kreditbeslut ska kunna baseras även på klimataspekter behöver de en stor mängd data från sina kunder.

- EU-regelverken ställer krav på företagen att de ska redovisa klimatdata för sin verksamhet, till exempel i sin årsredovisning. Men sedan ska uppgifterna samlas in av bankerna på något sätt, och de kan ju inte sitta och bläddra i alla kunders årsredovisningar varje år, utan det måste finnas lättillgängligt för att vara hanterligt. Här kan Bankföreningen återigen sätta upp standarder för att se till att man kan få in data för sina beslut på ett kostnadseffektivt sätt.

Bankföreningens klimatarbete kommer att innebära samarbete med andra aktörer såsom statliga myndigheter, EU och andra delar av finansiell sektor.

Vilka är utmaningarna i bankernas klimatarbete?
- Utmaningarna är naturligtvis att integrera klimataspekter i hela bankens kärnverksamhet, så att bankerna hanterar klimatrisker lika systematiskt som man hanterar andra typer av risker. För det krävs ett annat underlag än tidigare, en annan typ av data, och det krävs en annan typ av kompetens.

Vad behöver andra aktörer göra för att bankerna ska kunna bli effektiva i sitt klimatarbete?
- Det viktiga nu är att låta bankerna och marknadsekonomin göra jobbet. Det är en långsiktig förändring som man ska göra till 2045, och då gäller det att man får stabila och välavvägda förutsättningar att göra det. Då kommer de beslut att fattas som är nödvändiga. Man kan inte använda banksystemet som ett sätt att kommendera fram en omvandling av ekonomin, utan regering, riksdag och EU måste jobba med mer fundamentala styrmedel, för att få ekonomin att göra jobbet.

En viktig förutsättning för omställningen är till exempel god tillgång till fossilfri el, vilket är något som staten ytterst styr över.

Fossilfritt Sverige lämnade nyligen ett förslag till regeringen om att utveckla en statlig svensk grön investeringsbank, vad tycker du om det?
- Det mest effektiva sättet för staten att jobba på det här området är faktiskt att se till att Basel 4 inte implementeras på ett hårt sätt i Sverige vad gäller kapitalgolven, för det kommer att begränsa kredittillförseln betydligt mer än det belopp som man föreslår att en sådan grön investeringsbank ska få. För att balansera upp det skulle staten kunna ge olika former för gröna kreditgarantier, så bankerna inte behöver reservera lika mycket kapital. Men det viktiga är att utnyttja bankernas förmåga att göra kreditbedömningar, att banken sköter det jobbet och väger in klimatrisker. Det blir inte bättre för att man har en statlig aktör och häller in pengar i den.

Läs klimatfärdplanen

Publicerad den 1 juni 2021