Bankfokus Special våren 2021

Sverige blir först med gränsöverskridande betalinfrastruktur

I Norden bor 27 miljoner människor, och både folk och handel flödar mellan länderna ett vanligt år (då inte pandemi råder). Här finns också ambitionen att skapa harmoniserade betalregelverk och världens första gränsöverskridande flervalutasystem för realtidsbetalningar. Sverige blir först ut att gå över till den nya strukturen och håller som bäst på med förberedelserna.

Bakom kulisserna pågår ett arbete som kommer att gripa in i varenda svensks liv, utan att de kanske märker av det. Det handlar om betalinfrastrukturen, den som gör att pengar kan byta plats från köpare till säljare, mellan konton och mellan banker. Betalinfrastrukturen är till för alla banker och andra betaltjänstleverantörer i Sverige.

Den nuvarande svenska betalinfrastrukturen har byggts upp och ut under många årtionden, i takt med att betalningarna har blivit fler och betaltjänsterna utvecklats. En av milstolparna var statliga Postgirot (numera privatägda Plusgirot), som startades 1925 för kontantlösa betalningar, vilket då var en stor effektivisering av betalningsförmedlingen. En annan milstolpe är Bankgirot, marknadens första gemensamma betalinfrastruktur som kom 1959. Sedan dess har exempelvis Dataclearingen tillkommit, i slutet av 1970-talet, vars främsta syfte ursprungligen var automatiserad checkhantering, men som i takt med checkarnas utfasning istället blivit den viktigaste infrastrukturen för kontoöverföringar som löner och samhällsbetalningar. Därefter har framförallt kortbetalningarnas betydelse accelererat och dessa hanteras via separat infrastruktur. I slutet av 2012 lanserades de första realtidsbetalningarna genom mobiltjänsten Swish, på den gemensamma betalinfrastrukturen i Bankgirot. På mindre än ett decennium har Swishtransaktionerna blivit en betydande andel av totala antalet betalningar.

Henrik Bergman, chef för avdelningen finansiell infrastruktur på Bankföreningen

Dagens svenska betalinfrastruktur är ett komplext bygge som består av olika delar från olika tider, och det har helt enkelt blivit dags att skapa en ny modern betalinfrastruktur som bättre passar för dagens och framtidens behov av betaltjänster, med de möjligheter som digitaliseringen och nya europeiska regler och standarder ger.

- Det är väl en gång vart hundrade år som en sådan här sak händer, att man ställer om hela betalinfrastrukturen vad gäller regelverk och funktion, säger Henrik Bergman, chef på avdelningen finansiell infrastruktur på Bankföreningen.

Tankarna på en modern nordisk betalinfrastruktur har funnits ända sedan SEPA, det gemensamma regelverket för eurobetalningar, började skapas i början av 2000-talet. 2017 startades inom Bankföreningen ett projekt för att ta fram konkreta planer på hur en ny svensk SEPA-anpassad infrastruktur skulle kunna se ut, men redan året därpå föreslog de största nordiska bankerna att strukturomställningen skulle göras på nordisk nivå, inte bara på nationell.                 

- Det handlar för det första om att förbättra funktionaliteten så att privatpersoner och företag ska kunna få nya bättre betaltjänster. För det krävs ny infrastruktur, till exempel för betalningar i realtid och format som medger att mer information skickas med betalningarna. Dessutom behöver den gamla infrastrukturen bytas ut för ökad robusthet och effektivitet, säger Henrik Bergman.

Den nya betalinfrastrukturen baseras på ett gemensamt nordiskt regelverk. Det utformas av Nordic Payment Council, NPC, där Bankföreningen och de tre andra nordiska bankföreningarna ingår. Ett 30-tal banker är också med, och den dag transaktionerna börjar gå igenom systemet blir det än  fler både banker och betalinstitut, eftersom alla användare måste vara medlemmar.

- De som inte är med nu litar på att de som är det går före och bygger upp, och eftersom arbetet i NPC är helt öppet och transparent så kan alla ändå komma med synpunkter, utan att behöva sitta med vid bordet, säger Henrik Bergman.

Källa: Svenska transformationsprogrammet

Även betaltjänstleverantörer som inte är banker och inte är inne i själva betalinfrastrukturen i eget namn, kommer att dra nytta av den nya infrastrukturen eftersom de kan komma åt den via någon annan som är ansluten, enligt reglerna i betaltjänstdirektivet PSD 2. Med godkännande från sina kunder kan de till exempel visa kundens kontoinformation i bankerna, initiera betalningar och erbjuda tjänster utifrån det.

Betalningarna som NPC sätter regler för nu är: överföring mellan konton, överföring i realtid samt framtida lösningar för autogiro/e-faktura (credit transfer, credit transfer instant samt request to pay). Det nordiska regelverket bygger på det som skapats för eurobetalningar, SEPA, med skillnaden att det görs för flera valutor. Till att börja med gäller regelverken svenska och danska kronor.

För att skapa den tekniska plattformen som ska sköta clearing och initiera avveckling av betalningarna i den nya nordiska betalinfrastrukturen har bolaget P27 Nordic Payment Platform, P27 NPP, bildats. Bolaget som ägs av sex av de största nordiska bankerna, har anlitat ett flertal underleverantörer, däribland Mastercard. Flervalutafunktionen som byggs är unik i världen.

Den nya betalinfrastrukturen ska vara gemensam för Norden, men de nordiska länderna har olika utgångslägen vad gäller nuvarande betalinfrastruktur, och därför måste länderna arbeta individuellt med sina anpassningar eller övergångar till det nya.

I Sverige organiseras det arbetet i Transformationsprogrammet, som håller på med en plan för hur den svenska flytten från den gamla till den nya infrastrukturen ska gå till. Förutom Bankföreningen är även ett antal banker med i Transformationsprogrammet, liksom P27 NPP och Bankgirot. Bankgirot är den aktör som sköter clearing och initierar avveckling i Sverige idag. Riksbanken som också är en del av den svenska betalinfrastrukturen, är inte med i Transformationsprogrammet men ska ändå göra vissa anpassningar till det nya nordiska betalningsregelverket. Till exempel håller Riksbanken på att bygga ut sitt avvecklings- och betalningssystem RIX, för att kunna hantera större volymer realtidsbetalningar. Bankerna och andra betaltjänstleverantörer är också igång med förberedelser, i vissa fall tillsammans med sina företagskunder eftersom sättet att skicka betalfiler kommer att påverkas.

När kommer de svenska betalningarna att gå genom den nya nordiska infrastrukturen?
- Enligt Transformationsprogrammets plan ska de första transaktionerna i Sverige börja hanteras av den nya betalplattformen under 2022. Det gäller då kontoöverföringar som löner, samhällsbetalningar och internetbanksbetalningar. Näst på tur att läggas över är betalningar till bankgiro- och plusgironummer. Ny infrastruktur för autogiro och e-faktura-lösningar kommer ytterligare något senare. Allt ska vara klart inom några år, säger Henrik Bergman.

Sverige blir första land i Norden att gå över till infrastrukturen baserad på nya nordiska regelverk, helt enkelt för att behovet av nytt är störst här. Danmark som ligger näst på tur har inte kommit lika långt i sin transformationsplan, medan Norge helt nyligen tog beslutet att även norska kronor ska omfattas av de nordiska betalregelverken. Finland, behöver inte ersätta sin betalinfrastruktur eftersom den redan är anpassad till SEPA som den nordiska bygger på, men kan behöva göra vissa anpassningar. 

Hur kommer konsumenterna att märka att Sverige byter betalinfrastruktur?
- Vi gör det här för att skapa en bra grund för den digitala utvecklingen, en effektiv plattform som också fungerar med nya europeiska regelverk, där Norden ligger i framkant. Sedan är det upp till marknaden att leverera lösningarna, tjänsterna, i konkurrens. Jag är säker på att bankerna och andra betaltjänstleverantörer som bäst håller på att fundera på hur de ska utnyttja möjligheterna med den nya betalinfrastrukturen, och vad de vill erbjuda kunderna, säger Henrik Bergman.

Fakta:

Den nya nordiska betalinfrastrukturen:

  • Regelverken för betalningar har utarbetats av Nordic Payment Council, NPC, och bygger på standarder som utvecklats för eurobetalningar inom SEPA. Betalinfrastrukturen följer gällande lagar och står under överinseende av tillsynsmyndigheterna i Norden.
  • Informationen om regelverk och hur betalinfrastrukturen fungerar är tillgänglig för alla, även icke-medlemmar.
  • Betalinfrastrukturen är öppen för alla betaltjänstleverantörer som uppfyller deltagarkraven.

Definitioner i artikeln
Bank:
har rätt att ta emot inlåning, måste ha individuella konton för kunderna
Betalinstitut: får inte ta emot inlåning, men måste ha individuella konton för kunderna för att kunna flytta pengarna från betalare till mottagare (kan pengarna inte tas emot av mottagaren måste de genast skickas tillbaka till betalaren) 
Betaltjänstleverantör: det vidaste begreppet där även banker och betalinstitut ingår. Den som bara är betaltjänstleverantör får inte ha inlåning, och behöver inte ha separata konton för kunderna. En sådan betaltjänstleverantör kan flytta pengar mellan två kunders konton i olika banker i realtid genom att själv ha konton i de olika bankerna.
Infrastruktur: clearing, avveckling
Betaltjänster: Swish, Bankgiro, kreditkort till exempel
Clearing: att sammanställa och redovisa två eller flera bankers betalningsförpliktelser gentemot varandra (källa: Bankgirot)
Avveckling: slutlig reglering av ett skuld- eller fordringsförhållande. Innebär att pengar överförs från en banks konto i Riksbanken till en annan banks konto i Riksbanken. (källa: Bankgirot)

Dataclearingen, DCL: ett masstransaktionssystem för betalningsförmedling från konto till konto för transaktioner mellan banker eller kreditmarknadsbolag. Systemet ägs av Bankföreningen och driften sköts av Bankgirocentralen.

Läs mer:
Nordic Payment Council, NPC
P27 Nordic Payments
Svenska Transformationsprogrammet

Foton: ipopba (istock.com), Håkan Flank, filadendron (istock.com) 

Publicerad den 15 mars 2021