Bankfokus Special 2021
Svante Axelsson, nationell samordnare på statliga Fossilfritt Sverige. Foto: Fredrik Hjerling

”Bankkunderna har redan börjat sin omställning”

Bankernas och Bankföreningens klimatfärdplan som presenterades nu i maj sällar sig till de många färdplaner som olika svenska branscher redan har gjort i syfte att anpassa verksamheten till Sveriges mål om klimatneutralitet år 2045. En stor del av färdplanerna har tagits fram tillsammans med statliga Fossilfritt Sverige, som genom samverkan med näringsliv och offentliga parter ska påskynda utvecklingen mot klimatneutralitet.

Gemensamt för många av de 22 branscher som hittills gjort en färdplan tillsammans med Fossilfritt Sverige, är att de har stor klimatpåverkan, till exempel cement-, stål- och gruvbranscherna.

- Bankerna har en annan roll än de som har stora utsläpp själva. Man kan säga att finansiärerna är möjliggörare för att genomföra de andra branschernas färdplaner. På så vis är det kanske lämpligt för dem att komma in i den här fasen. Omställningen bygger på att pengarna måste byta riktning, säger Svante Axelsson, nationell samordnare på Fossilfritt Sverige.

Därför handlar bankernas klimatarbete till stor del om deras kunders klimatavtryck, och att hantera de finansiella risker som fossila investeringar kan innebära. Att kunna klassificera kunderna utifrån klimatpåverkan är därför av stor betydelse, vilket är grunden för EU:s taxonomi. Men gröna investeringar kan också vara riskfyllda, om tekniken är ny, lönsamheten ligger långt in i framtiden, eller om de fossila produkterna är billigare.

- Så är det till viss del, men allt mindre eftersom marknaden räknar in ökade utsläppspriser och ökad betalningsvilja hos kunderna. Så även om vi inte har ett korrekt pris på koldioxid tror ju Green Steel i Boden på sin affär (fossilfritt stål), eftersom kunderna gör det. Scania och Volkswagen säger redan att de vill ha stålet, även om det blir dyrare.

Lönsamt ligga före
Det är alltså ingen välgörenhet som ligger bakom satsningarna på fossilfritt stål i Sverige, påpekar Svante Axelsson, utan en analys att det kommer att vara lönsamt för affären att ligga före konkurrenterna. Därmed blir det även mer attraktivt för finansiärerna.

- Så vi ser en ökad utveckling av grön industri - trots felaktiga (koldioxid)priser, beroende på att kunderna redan finns. Dessutom har utsläppshandeln inom EU stuckit iväg. Vi har ett koldioxidpris i EU som är uppe på 50 dollar per ton, vilket gör att många industrier faller av pinn, till exempel kolkraften. Banker behöver stresstesta sina företagskunder och tänka: kommer de här företagen att överleva om vi har ett ökande pris på koldioxid?

Svante Axelsson anser att bankerna generellt måste bli kunnigare om klimatfaktorer för att kunna bedöma riskerna rätt och inte heller missa potentiellt lönsamma investeringar. 

- Bankerna är enormt viktiga; det krävs ju gigantiska investeringar. Jag skulle önska mig mer proaktivitet på utlåningssidan, mer kunskap. Nu får bankerna hjälp av EU:s taxonomi till viss del, och jag ser också att branschens färdplan är bra på det viset att man får in grundläggande styrmekanismer i bankerna gällande bedömningar och riskvärderingar. Men man skulle också behöva banker som sticker ut från flocken och konkurrerar genom att vara ännu skickligare än sina konkurrenter i att bedöma vad som är bra och dåligt, som baserat på kunskap kan vara lite mer offensiva utan att ta ökad risk. Om inte bankerna är mer pålästa när industrin knackar på dörren blir det svårt.

Riskabla projekt
Problemet är inte kapital, säger han, för kapital finns det mycket av. Bankerna behöver höja sin kompetens, men det behövs dessutom riskspelare, finansiärer som kan gå in i mer riskabla projekt.

- Europeiska investeringsbanken och Nordiska investeringsbanken är viktiga krockkuddar, liksom Almega, men vi behöver fler institutionella risktagare i Sverige, säger Svante Axelsson.

Därför har Fossilfritt Sverige nu i maj föreslagit för regeringen att skapa en svensk grön investeringsbank, genom att utveckla statliga Svensk Exportkredit, SEK. Bland annat bör SEK starta nya investeringsfonder, så staten kan investera i gröna industriprojekt och sedan gå ur när projekten blivit lönsamma. Förslaget är en del av en större strategi om finansiering, som Fossilfritt Sverige ska presentera i höst.

Det är inte den enda strategin som Fossilfritt Sverige arbetar med. Från att i början ha hjälpt enskilda branscher med att göra klimatfärdplaner arbetar Fossilfritt Sverige nu med branschöverskridande strategier för olika värdekedjor. 

- Värdekedjan är det magiska i omställningen, som exemplet med stålet och Scania och Volkswagen visar. Värdekedjearrangemang minskar den ekonomiska risken för alla. Har jag en kund som köper mitt stål från början så kan jag investera ganska mycket. Det är också så som batterifabriken Northvolt i Skellefteå har kommit till. De vet redan vilka kunder de har, och kunderna är så rädda att inte få batterier att de går in med det riskkapital som annars nästan är omöjligt att få tag i.

Batterier används i många produkter, och har hittills belastat miljön och klimatet mycket. Att minska batteriernas klimatavtryck skulle bidra till att alla de branscher där de används skulle bli grönare. Fossilfritt Sverige har därför gjort en strategi om om batterier. Andra branschöverskridande strategier är vätgasstrategi (klar) respektive biostrategi (under arbete).

Utbildning och el
Arbetet med klimatfärdplanerna och strategierna har utmynnat i ett antal politiska förslag till regeringen, däribland förslaget om en svensk grön investeringsbank, men även förslag om satsningar på utbildning och utökning av elnätets kapacitet.

Vad är avgörande för att Sverige ska nå sitt mål om klimatneutralitet 2045?

- Det viktigaste är egentligen den stora berättelsen som jag tycker vi har lyckats ganska väl med i Sverige. Ett skifte av mindset bort från pratet om fördelning av bördor, lidande och kostnader som präglade klimatförhandlingarna. Det är inte längre en korrekt bild av verkligheten. Nu är tekniken så mogen, så billig, så det är inte en uppoffring att springa snabbt. Vi måste gå fortare framåt, annars kommer vi att förlora marknadsandelar, för betalningsviljan hos kunderna finns redan där.

Skiftet i retorik märks såväl i Sverige, EU och USA, som inom industrin. Och industrin är viktig.

- Det gäller att få en politik som folket accepterar. Om människor är rädda för att klimatpolitik är kostnader och missade jobb, då kan politiken inte få det mandat som den behöver. Där är alla företagsledare viktiga kommunikationsbärare; att fossilfritt är bra för affären. För det här går inte av sig själv, utan det är politiken som skapar ramarna.

 

Fakta
Fossilfritt Sverige ska genom samverkan med såväl näringsliv som kommuner och regioner arbeta för Sveriges mål om klimatneutralitet 2045. Initiativet till Fossilfritt Sverige togs av regeringen inför klimatmötet i Paris 2015, och består av ett kansli och en nationell samordnare. Kansliet är litet, bara sju personer, men tanken är att det ska fungera som en katalysator för klimatarbetet hos samhällets olika aktörer. Att hjälpa branscher ta fram klimatfärdplaner har varit en del i det arbetet.
Fossilfritt stål: SSAB planerar att leverera fossilfritt stål 2026, vilket skulle vara det första i världen. Även H2 Green Steel i Boden bygger, tillsammans med kunder inom olika branscher, en produktionsanläggning med sikte på fossilfritt stål.
Northvolt: svenskt företag som ska producera klimatvänligare batterier i bland annat Skellefteå. 

Publicerad den 1 juni 2021