”Skatten är farlig för Sveriges återhämtning”

Den 17 september lämnade regeringen ett förslag till skatt som ska beräknas utifrån bankernas skulder, det vill säga det banken finansierar sina tjänster med.

Du kallar skatten ’investeringsskatt’. Kan du utveckla det?

- I praktiken blir det en skatt på företagens investeringar. På samma sätt som ökad skatt på bensin leder till högre bensinpriser så leder högre skatt på bankers upplåning till högre räntor för den som banken lånar pengarna till. Med dyrare kapital minskar företagens förmåga att investera, vilket begränsar den svenska ekonomins tillväxtpotential. För svenska exportbolag är det en konkurrensnackdel om deras finansiering fördyras. Exporten har historiskt sett varit dragloket i den svenska ekonomin, säger Hans Lindberg.

- Coronakrisen har visat att de svenska bankerna står stabila även i svåra tider. Därför har de kunnat stötta näringslivet med kapital under krisen. Bankernas långsiktiga förmåga att stötta företagens investeringar är avgörande för att svensk ekonomi inte bara ska klara sig ur krisen utan också kunna återstarta och lyfta sig starkare. Dyrare krediter till företag drabbar naturligtvis även investeringar i hållbar och grön innovation.

Bara de sju största av Sveriges 125 banker skulle dock omfattas av skatten eftersom kriteriet är att institutets skuld ska vara över 150 miljarder kronor. Förutom att banker som är mindre än det därmed inte omfattas, utesluts även bolånefonder och företag i den oreglerade så kallade skuggbanksektorn.

Motivet för skatten sägs vara att finansiella kriser kan orsaka stora samhällskostnader. Men därför har också sedan finanskrisen 2008 införts omfattande regelverk för banker, dels för att höja deras kapitalnivåer, dels för att säkerställa att bankernas ägare och fordringsägare tar smällen, inte skattebetalarna. Bankerna betalar redan stora belopp till olika krisreserver (se faktaruta). De internationellt beslutade reglerna har dessutom genomförts striktare i Sverige.

- Sannolikt är Sverige det land i världen som har allra högst skyddsvallar i form av strikta regelkrav och pengar avsatta för krisåtgärder. Det bortser regeringen helt från. Skatten kommer inte bidra till ökad finansiell stabilitet.

Tvärt om, de finansiella riskerna skulle snarare öka, enligt Hans Lindberg. Bankerna är redan hårt reglerade och skatten skulle öka incitamenten för en övergång till allt mer oreglerade företag.

- Bankskatten skulle leda till ett ökat inslag av finansieringsformer likt dem som skapade finanskrisen i USA. Därmed lämnas en större del av risken i det finansiella systemet utanför de skyddsmekanismer som samhället har byggt upp. Vad händer nästa gång det blåser på finansmarknaderna?

Att bara vissa banker har valts ut att omfattas av skatten snedvrider dessutom konkurrensen mellan små och stora banker och mellan svenska och utländska banker, bedömer Bankföreningen.

- Det blir svårare för svenska banker att konkurrera internationellt. Stora internationella bolag med bas i Sverige har alternativet att finansiera sig via utländska banker, vilket naturligtvis blir mer attraktivt om svenska räntor blir dyrare. På grund av den snedvridande effekten på konkurrensen strider förslaget därför enligt vår bedömning mot EU:s statsstödsregler, så förslaget kan till slut falla på att det är olagligt, säger Hans Lindberg.

4 november 2020