”Stort intresse för Riksgäldens garantiprogram”

Garantiprogrammet är till för företag som i grunden är livskraftiga, men som fått tillfälliga problem på grund av krisen. Företagen beviljas lånen av banken, som i sin tur får en statlig garanti på 70 procent av risken utställd av Riksgälden. Banken måste dock ha ansökt hos Riksgälden om att vara med i programmet och blivit tilldelad en garantisumma utifrån sin marknadsandel för lån till små och medelstora företag.

- En statlig garanti är ett begåvat instrument att använda, för förhoppningsvis ska garantierna inte infrias. Bara det att de finns skapar lugn och ro.

Hur har programmet tagits emot?

- Det finns ett stort intresse. 54 banker är anslutna (65 vid artikelns publicering), däribland alla storbanker. Vi ser också ett speciellt stort intresse från sparbanker.

Antalet lån som har förmedlats är dock ganska litet än så länge.

- Det har precis börjat rulla igång skarpt med att bankerna förmedlar krediter. Bankerna ska hinna anpassa strukturer och rutiner. Jag tror att det kommer vara proppen ur under de närmaste veckorna.

Gör ni någon prognos på om Riksgälden blir tvungen att infria garantierna, det vill säga att företagen inte klarar att betala tillbaka lånen?

- Vi tar ju ett pris av banken för garantin och det priset beror på sannolikheten att garantin infrias. Ju mer riskfyllt ett företag är desto större garantiavgift får det betala.

Riskbedömningen av företaget står dock banken för.

Även om lånegarantin i första hand riktar sig till små och medelstora företag, finns ingen formell begränsning på företagsstorlek för att kunna delta i programmet. Det finns en begränsning på 75 miljoner kronor per låntagare men Riksgälden kan undantagsvis garantera lån på upp till 250 miljoner kronor.

Kan det finnas skäl att höja det beloppstaket för att också kunna hjälpa större företag? Exporterande företag kan ta del av Exportkreditnämndens, EKN:s, garantiprogram, men det kan inte de som håller sig till den svenska marknaden.

- Det är regeringen som har reglerat det här, så det rår vi inte över. Men det är klart att skulle vi se ett stort problem påtalar vi det för regeringen.

30 juni är sista dagen för att ansöka om lån genom garantiprogrammet. Vad tror du om sannolikheten att det blir en förlängning av tiden?

- Låt oss nu ser hur det här kommer igång, hur efterfrågan ser ut. Vi har möjlighet att förlänga tre månader.

Riksgälden har fått en ram på 100 miljarder för garantierna. Kommer det vara tillräckligt?

- Vi har fördelat ungefär 40 miljarder till bankerna, så det finns utrymme kvar att fördela. Vi kommer att göra det utifrån hur efterfrågan och utnyttjandet från bankerna ser ut.

Vad är det för specifikt med den här krisen jämfört med finanskrisen och 90-talskrisen?

- Inramningen är fundamentalt annorlunda. Orsaken till krisen är ju inte att det har varit företag, sektorer eller länder som har misskött sig, utan här kommer en smitta som skapar både en utbudschock i form av produktionsbortfall, och en efterfrågechock i form av att folk är hemma och inte kan konsumera på vanligt sätt.

- Och sedan magnituden; den har större ekonomisk påverkan än vad vi har sett tidigare, eller vi förväntar att den blir större i alla fall.

Något annat som är nytt i Riksgäldens historia är att personalen just nu sitter utspridda i sina hem och arbetar, som så många andra. Det finns dock ett standardförlopp för krishantering att luta sig mot, vars syfte bland annat är att få företagen att övervintra och därmed se till att folk inte förlorar jobb. Garantiprogram för att förhindra kreditåtstramning är ett av verktygen.

- Att ställa ut en garanti följer vissa etablerade strukturer, så därför har det varit möjligt att kunna göra det relativt skyndsamt. Där vill jag verkligen understryka det goda samarbetet med bankerna och Bankföreningen för att förhandla fram en avtalsmall bland annat.

Publicerad den 6 maj 2020