Bankfokus Nr 3 2017

Europeiska centralbanken är ansvarig för tillsynen av bankerna i Bankunionen, antingen direkt eller indirekt via de nationella tillsynsmyndigheterna.

Vad är Bankunionen?

Regeringen startade under sommaren en utredning för att analysera för- och nackdelar med ett svenskt deltagande i Bankunionen. Men vad är Bankunionen och vad skulle det innebära för svenska banker om Sverige var med?
  • Fakta Bankunionen

    Bankunionens tre pelare

    1. Den gemensamma tillsynsmekanismen SSM, Single Supervisory Mechanism, utövar tillsyn över bankerna i euroområdet med ECB som ansvarig myndighet.
    2. Den gemensamma resolutionsmekanismen SRM, Single Resolution Mechanism, ska säkerställa att eventuella bankkriser hanteras effektivt och med minimala kostnader för skattebetalarna och realekonomin.
    3. Det europeiska insättningsgarantisystemet EDIS, European Deposit Insurance Scheme. Väntar på beslut, innan den träder ikraft.

    MREL, minimum requirement for own funds and eligible liabilities

    Krav på nedskrivningsbara skulder är ett komplement till kapitalkraven. Kapitalkraven syftar till att banken kan bära oförväntade förluster utan att fallera, medan nedskrivningsbara skulder ska säkra att banken kan återkapitaliseras vid fallissemang. MREL är bankspecifika krav. I Sverige är Riksgälden ansvarig för MREL.

     

    Länder utanför eurozonen i Bankunionen
    Inget land utanför eurozonen har hittills anslutit sig till Bankunionen, men Danmark utreder om de ska.

   Bankunionen skapades som ett svar på finanskrisen och syftar till att förbättra övervakningen av banksektorn och minska risken för att banker drabbas av ekonomiska problem. Bankunionen omfattar euroländerna, men andra EU-länder kan ansluta sig om de vill.

Bankunionen består än så länge av två pelare: tillsyn och krishantering. Den tredje pelaren är insättningsgaranti, men den är ännu inte beslutad.

Den gemensamma tillsynsmekanismen SSM 

består av ECB och de nationella tillsynsmyndigheterna i de deltagande länderna. Verksamheten började i november 2014. SSM ansvarar för tillståndsgivning och tillsyn över alla banker i euroområdet samt banker i EU-länder som etablerat ett nära samarbete med SSM.

ECB är ytterst ansvarig för all banktillsyn i de deltagande medlemsstaterna, och utövar också direkt tillsyn över så kallade betydande banker. 120 banker, med tillsammans 82 procent av de totala banktillgångarna i euroområdet, står under ECB:s direkta tillsyn. De nationella tillsynsmyndigheterna i SSM ansvarar för den direkta tillsynen av mindre betydande banker.

ECB har befogenhet att göra tillsynsutredningar, genomföra inspektioner och undersökningar på plats, att bevilja och återkalla banktillstånd, att bedöma bankers förvärv och avyttringar av kvalificerade innehav, att se till att EU:s tillsynsregler uppfylls, och att sätta högre kapitalkrav (buffertar) för att motverka finansiella risker.

SSM och Sverige

För Sverige finns det en möjlighet att etablera ett nära samarbete med ECB om tillsyn. Ett sådant samarbete skulle innebära att ECB ansvarar för den direkta tillsynen även över svenska banker som klassificerats som betydande. I praktiken skulle det dock innebära att det fortfarande är Finansinspektionen som fattar tillsynsbeslut avseende de svenska bankerna, men besluten ska baseras på instruktioner som Finansinspektionen får från ECB. Samarbetet kan avslutas både av ECB och av Sverige.

Den gemensamma resolutionsmekanismen SRM

inledde sitt arbete i januari 2015. Syftet med SRM är att säkerställa en effektiv resolution av insolventa banker till en så låg kostnad som möjligt för skattebetalarna och för den reala ekonomin. SRM gäller för alla banker som omfattas av SSM. SRM gäller alltså även för medlemsstater som inte har euron som valuta men som etablerat ett nära samarbete med SSM.

Den gemensamma resolutionsmekanismen består av

  1. en gemensam resolutionsnämnd
  2. en gemensam resolutionsfond

Den gemensamma resolutionsnämnden SRB, Single Resolution Board, är en självständig EU-myndighet. Den består av en ordförande och fyra heltidsledamöter utsedda av EU samt representanter från de nationella resolutionsmyndigheterna. EU-kommissionen, ECB och Europeiska bankmyndigheten, EBA, är med som observatörer. 

En av nämndens uppgifter är att ta fram resolutionsplaner för banker som står under direkt tillsyn av ECB och banker med gränsöverskridande verksamhet. SRB ska också sätta MREL-krav på bankerna (se faktaruta) samt besluta om att försätta en krisdrabbad bank i resolution. För de banker som inte faller in under SRB ansvarar de nationella resolutionsmyndigheterna.

Den gemensamma resolutionsfonden, finansierad av bankerna, ska betala för resolutionsåtgärder. ECB kommer som tillsynsmyndighet att ha en viktig roll när beslut fattas om huruvida en bank är insolvent eller sannolikt kommer att bli insolvent.

SRM och Sverige

Svenska banker skulle bli en del av SRM om Sverige etablerar ett nära samarbete med SSM. Det skulle innebära att den gemensamma resolutionsnämnden får ett direkt ansvar för de banker som klassificeras som betydande. Övriga svenska banker skulle fortfarande falla under Riksgäldens ansvar. Dessutom skulle svenska banker betala till den gemensamma resolutionsfonden. Om samarbetet avbryts återbetalas inbetalda .

Europeiska insättningsgarantisystemet EDIS

blir den tredje pelaren i Bankunionen. Syftet är att ge ett starkare och enhetligare försäkringsskydd för insättningar av privatkunder. Den europeiska insättningsgarantiförsäkringen blir obligatorisk för euroländerna men också för andra medlemsstater som anslutit sig till Bankunionen. Diskussioner pågår just nu om detaljutformningen, som måste vara klar innan EDIS börjar gälla.

 

 

Bankfokus NR 3 • OKTOBER 2 0 1 7