Nu börjar bankerna rapportera till Vinn och Krita
Det var 2015 som Riksbanken beslutade införa databaserna. Beslutet har delvis sin förklaring i den senaste finanskrisen. I osäkerheten som rådde då ansåg myndigheterna att det behövdes ytterligare statistikunderlag för krediter och värdepappersinnehav, för att förbättra analysen av finansmarknaderna. Genom införandet av Vinn och Krita går Riksbanken från insamling av statistik på totalnivå till att istället ta in uppgifter enskilt för varje värdepapper eller lån.
- För varje värdepapper som banken innehar ska 24 olika uppgifter rapporteras in till Vinn. Om värdepappret inte har något ISIN-nummer behöver instituten rapportera in ytterligare 15 uppgifter om värdepappret. Krita-rapporteringen är än mer omfattande. För varje lån ska upp till 99 uppgifter rapporteras, säger Christian Nilsson, ansvarig för rapportering och statistik på Bankföreningen.
Det har varit en betydande utmaning för bankerna att bygga IT-system och skapa rutiner för att hantera den stora datamängden som ska rapporteras. Samtidigt är säkerhetskraven höga på rapporteringssystemen, inte bara hos bankerna utan även hos SCB, som tar emot uppgifterna åt Riksbanken.
Vad gäller Vinn är det uppgifter om såväl innehavaren som själva värdepappret – valuta, belopp, ränta – som ska rapporteras. Uppgifterna måste hämtas ur olika system i banken och sedan ställas samman, värdepapper för värdepapper.
Rapporteringen till Krita gäller krediter till företag. Hushållens lån omfattas inte. I likhet med Vinn ska uppgifterna rapporteras lån för lån. Dels handlar uppgifterna om företaget som tagit lånet: till exempel organisationsnummer, adress och företagsform. Dels ska uppgifter om själva lånet rapporteras: förfallotid, räntetyp, amortering, förfallna betalningar, villkorsändringar, reserveringar, avskrivningar, borgen, säkerheter och risk för betalningsinställelse.
Till Krita ska bankerna börja testrapportera i april 2018 (uppgifter från mars). Ordinarie rapportering för kreditdatabasen Krita startar sedan för uppgifter per september 2018.
Det är ett 20-tal större banker och kreditmarknadsbolag som är skyldiga att rapportera till Vinn och Krita. Inrapporteringen ska normalt ske månadsvis, men för vissa av uppgifterna i Krita räcker det med kvartalsvis.
Stor belastning på institutens IT-utveckling
- Vinn och Krita är bland de största rapporteringsprojekt med bakgrund i myndighetskrav som bankerna behövt genomföra. Dessutom infaller en rad andra myndighetskrav under det närmaste året som också innebär omfattande IT-utveckling, säger Christian Nilsson.
Några exempel är förändringar i redovisningsreglerna IFRS9 och IFRS15, som ställer nya krav på bankernas redovisning och värdering av finansiella instrument respektive intäktsredovisning. MIFID 2 innebär förändrade regler kring värdepappersmarknaden. GDPR, den europeiska dataskyddsförordningen, ersätter i sin tur den svenska personuppgiftslagen i vår.
Bankföreningen har som remissinstans arbetat med rapporteringsförslaget från det att det kom och fram till nu, för att försöka få till stånd så smidiga lösningar som möjligt för bankerna i detta jätteprojekt. I flera olika framställningar till Riksbanken har Bankföreningen dessutom pekat på oklarheter och förbättringsmöjligheter.
- Arbetet med att införa både Krita och Vinn är och har varit kantat av en rad frågeställningar kring innehåll och rapporteringstider. Men under arbetets gång har vi kunnat reda ut flera oklarheter mellan banker och myndigheter. Vi har också lyckats få Riksbanken att skjuta på rapporteringsstarten för Krita till starten för ECB:s motsvarighet AnaCredit, säger Christian Nilsson.
Banker med verksamhet i både Sverige och euroländer ska rapportera till båda centralbankerna, och Krita är i stort identisk med AnaCredit eftersom Riksbanken har samarbetat med ECB.
Bankfokus NR 3 • OKTOBER 2 0 1 7