Bankfokus Nr 3 2017

Anders Bouvin, vd för Handelsbanken och vice ordförande för Bankföreningen. Fotograf: Håkan Flank

Med perspektiv på svenska bankmarknaden

Anders Bouvin är vd för Handelsbanken sedan ett år tillbaka, och blev i samma veva vice ordförande för Bankföreningen. Hållbarhet är en viktig branschfråga där bankerna måste våga gå i bräschen, anser han. Vad gäller hushållens skuldsättning konstaterar han att bankerna har vidtagit många åtgärder, och om fler krävs bör det ske inom finans- och penningpolitikens ramar.

   När Anders Bouvin tillträdde som vd förra året, innebar det även en flytt tillbaka till Sverige, eftersom han de föregående 17 åren bott utomlands, varav de nio senaste i Storbritannien där han var chef för Handelsbankens brittiska verksamhet.

Fotograf: Håkan Flank

Om man jämför brittiska och svenska kunder, finns det skillnader i förväntningar på banken?

- Egentligen inte. Som kund vill man bli sedd som en individ och bli juste behandlad. Man uppskattar en bankpartner att diskutera sin situation med då och då. I Storbritannien har många av de stora bankerna centraliserat, så det blir ingen diskussion utan bara ett ja eller nej på till exempel en låneansökan. Men att låna ut pengar är ingen absolut vetenskap; det finns alltid ett antal överväganden. Då uppskattar kunden att kunna ha ett samtal med någon.

Finanskrisen gick i Storbritannien, till skillnad från i Sverige, hårt åt bankerna och flera av de stora behövde avsevärd hjälp av staten för att klara sig.

- Brittisk media handlar förstås mycket om att skattebetalarna fick gå in och rädda bankerna. Däremot finns det ingen debatt om bankernas vinster och marginaler, som det gör här. Jag tycker att Sverige är bland de länder som har den bästa banksektorn i hela världen, men i debattklimatet framkommer det inte alltid. Det är lite synd. Staten ska inte behöva binda kapital för att äga banker. Därför är det naturligtvis bra för samhället att vi har starka och lönsamma banker i Sverige som kan tillhandahålla viktig finansiell infrastruktur. Starka banker betalar också skatt som sedan kan fördelas ut i välfärdssystemet så som politikerna önskar.

Vilka ser du som viktiga frågor för den svenska bankbranschen framöver? 

- Den tekniska utvecklingen är naturligtvis viktig. Vi måste se till så vi tillhandahåller bra, effektiva och efterfrågade tekniska lösningar. Men det känner jag mig inte orolig för.

Central roll i samhället

Utvecklingen med att nya aktörer erbjuder tjänster som ligger mellan banken och kunden, ser Anders Bouvin mer som en konkurrensfråga än att det fundamentalt ändrar bankens roll i samhället. 

- Bankmarknaden kommer inte alltid att se exakt likadan ut, men bankerna fortsätter ha en central roll genom att förse samhället med lån och möjligheten att placera pengar. Förutsättningarna ändras, konkurrensen ändras; bankerna måste kunna följa med och anpassa sig. Bankerna har ju en otroligt stark infrastruktur och många kundrelationer. De har generellt sett väldigt bra säkerhetssystem, för att de alltid har jobbat med den här typen av frågor. I det sammanhanget kan man också nämna kampen mot cyberkriminaliteten som tyvärr är ett område som snabbt växer och får allt större vikt för branschen.

En annan viktig branschfråga som Anders Bouvin tar upp är hållbarhet.

- Det är alldeles uppenbart att vi måste ta väl hand om vår värld, och här tycker jag att bankerna måste gå i bräschen, alltifrån hur vi lånar ut eller placerar pengar, till att vi har hållbara affärsmodeller. Vi måste uppföra oss ordentlig på alla sätt och vara väl synkade med lokalsamhällena där vi verkar. 

Ibland sägs det att bankerna inte kan gå före sina kunder när det gäller hållbarhet, vad anser du om det?

- Jo, jag tror banken måste vara beredd att göra det ibland. Sedan måste den här typen av beslut vara nyanserade, men man måste våga ta tuffa beslut på det här området. Utvecklingen går ju bara åt ett håll. Det märker vi tydligt på kundernas förväntningar, och även när vi anställer människor idag. Hållbarhet är en otroligt viktig samhällsfråga, och viktigt för vår ekonomi, så därför är det viktigt för bankerna. 

Lika konkurrensvillkor

Hanteringen av de senaste årens ökade reglering är också en branschfråga. Anders Bouvin konstaterar att mängden nya regler övergår allt tidigare skådat. Påverkas bankernas affärsmodeller?

- Nej, min bedömning är att det inte gör det. Vad gäller Handelsbanken så är nya regelverk många gånger väl synkade med vår affärsmodell. Det är bara det att kraven är lite större, inte minst på dokumentationen. Vad som är viktigt är att regelverket inte ger konkurrensnackdelar beroende på var man har sitt huvudkontor eller om man är organiserad i filial eller som dotterbolag. Där har regelmakarna ett stort ansvar, så att det inte uppstår konkurrensnackdelar för svenska banker som bedriver verksamhet utanför Sverige. 

Ett exempel på olika regler för banker beroende på hemvist är kapitaltäckningsreglerna, där Finansinspektionen har lagt extra krav på svenska banker, så att de har bland de högsta kapitalkraven i världen. Kapitaltäckningskraven kan dessutom komma att höjas ytterligare, eftersom Baselkommittén håller på att fatta beslut om stora ändringar av reglerna.

Nuvarande regler premierar försiktighet i förhållande till risk, i och med att utlåning med hög risk kräver att bankerna håller mer kapital. Detta sätts dock ur spel med de regler som föreslagits, eftersom golvet för minsta kapital läggs på en hög nivå, samtidigt som riskokänsliga standardmodeller måste användas i fler situationer. Hur ser du på det? 

- Blir det beslutat så ligger det så långt fram i tiden att det nästan är svårt att planera för. Men det är klart, om man inför riskviktsgolv och standardiserade metoder, så tycker jag det är rimligt att anta att de påslag som de svenska reglerarna har lagt, tas bort. Man kan knappast ha bägge. Sedan är hela tankegången kring riskviktsgolven och den standardiserade metoden lite svår att greppa rent logiskt. Det gynnar ju faktiskt banker med ett högre risktagande och missgynnar banker med lägre risktagande.

Bankerna i Sverige har i internationell jämförelse låga risker i sin utlåning, och kommer alltså att få högre kapitalkrav om Baselförslaget blir verkligt.

Ett annat område som reglerats kraftigt på senare år är bankernas utlåning till bolånekunder. Vad har du för tankar om hushållens skuldsättning?

- Det är uppenbart att den är ganska hög. Samtidigt är hushållens nettosparande väldigt högt. Det viktigaste i den här frågan är att bankerna agerar ansvarsfullt och inte bidrar till osund skuldsättning. I Handelsbanken känner vi oss trygga med hur de processerna fungerar och att våra kunder inte har mer lån än vad de klarar av att hantera även om tiderna skulle bli kärvare. Annars hade de inte fått låna pengar. Så ur vår synpunkt ser vi inga problem med överskuldsättning bland hushållen, eller i företagen. Diskussionen om den ökande skuldsättningen gäller mer att det kan få makroekonomiska implikationer med minskad konsumtion, som därmed spiller över i resten av ekonomin.

Sluta åtgärda symtomen

Har bankerna ansvar för det makroekonomiska perspektivet?

- Ansvaret måste ligga hos dem som sköter finans- och penningpolitiken. Det är uppenbart att den stora anledningen till den bostadsprisstegring vi har sett, är en kombination av osedvanligt låga räntor, skattemässigt gynnade investeringar i bostäder - det vill säga avdragsrätten - och inlåsningseffekter på en trögrörlig bostadsmarknad. Så om man tycker att det är ett potentiellt samhällsproblem, anser jag att man relativt enkelt kan hantera det via penning- och finanspolitik. Och inte bara åtgärda symtomen.

Du har nu varit drygt 30 år i branschen. Vilken är den mest påtagliga förändringen tycker du?

- Mer ordning och reda i bankerna. Bättre processer, bättre system. Vi har förädlat rådgivningen, ställer högre krav, utbildningsnivån har ökat. Och så har bankerna levererat avancerade tekniska lösningar för kunderna. Idag är 90 procent av våra kundkontakter digitala. Så det har skett en enorm utveckling, åt det bättre hållet! 

Fotograf: Håkan Flank

Anders Bouvin
Roll: Koncernchef och vd på Handelsbanken samt vice ordförande i Bankföreningens styrelse sedan 2016.
Bakgrund: Chef över Handelsbankens brittiska verksamhet i nio år, före dess chef för verksamheten i Danmark respektive New York, tio år i svenska kontorsrörelsen. Totalt mer än 30 år i Handelsbanken.
Utbildning: Fil kand i ekonomi från Lunds universitet och studier vid de franska universiteten i Reims och Montpellier.
Barndomen: Född i Harare i dagens Zimbabwe, flyttade till Malmö som tioåring. ”Klart man är präglad av att ha sett så totalt olika samhällen.”
En perfekt lördag: Handla färskt på förmiddagen, laga mat på eftermiddagen och samtidigt kolla på fotboll. På kvällen: middag med många rätter och mycket folk.
Motto: Man ska leva som man lär och göra det som man säger.

 

 

Bankfokus NR 3 • OKTOBER 2 0 1 7