Nya bestämmelser i betaltjänstlagen har trätt ikraft
Med grundläggande betaltjänster menar man sådana som behövs för att klara vardagen, bland annat sätta in och ta ut kontanter, debetkort, autogiro, göra överföringar och ha tillgång till internetbanken. Någon särskild kontotyp behöver bankerna inte skapa så länge villkoren för deras befintliga transaktionskonto anpassas till de nya reglerna.
Avslag vid öppnande av konto med grundläggande tjänster, respektive uppsägning av ett sådant konto, får bara ske i avgränsade angivna fall. Exempelvis kan det aldrig vara ett skäl att neka konto att konsumenten saknar personnummer eller har en betalningsanmärkning. Däremot går penningtvättslagstiftningen alltid före. Banken måste vara säker på kundens identitet och syftet med öppnandet av konto.
- Det finns en hel del praktiska utmaningar med betalkontodirektivets genomförande, men vi är trots allt nöjda med att regeringen till slut valt att inte gå utöver vad EU-lagstiftningen kräver. Det har under lagstiftningsprocessen till exempel talats om att utsträcka regelverket till företagskunder, liksom att införa krav på alla banker att vara skyldiga att tillhandahålla alla grundläggande tjänster, även sådana en del i nuläget inte har i sitt sortiment, till exempel kontanthantering. Vi har arbetat hårt för att förklara vilka orimliga konsekvenser den typen av lagstiftning skulle ha fått, säger Anders Dölling, konsumentjurist på Bankföreningen.
Nytt för ARN
Nekas en konsument att öppna konto med grundläggande tjänster så kan han eller hon gå till Allmänna Reklamationsnämnden, ARN. Bedöms banken ha gjort fel kan ARN besluta att kunden har rätt till konto.
- Det är en helt ny typ av ärende för ARN, som normalt tar ställning till konsumenters ersättningskrav. Bankerna ser här en hel del svårigheter, till exempel hur uppgifter om konsumenter som nekats konto, och därmed inte är kunder, ska sparas i bevissyfte för en eventuell kommande tvist. Och om en bank nekat en konsument konto med grundläggande tjänster med tillämpning av penningtvättsreglerna, är banken förhindrad att i inlagorna till ARN redogöra för förloppet. Vi har pekat på detta både i betaltjänstutredningen och i kontakter med Finansdepartementet, berättar Anders Dölling.
Fler nyheter är att vänta nästa år som en följd av betalkontodirektivets genomförande. När ett betalkonto öppnas kommer det att vara obligatoriskt att ge kunden en särskild standardiserad EU-blankett som visar vilka avgifter som tillämpas för några vanligt förekommande tjänster. Likaså ska kunderna minst en gång per år få en särskild sammanställning över vilka avgifter som belastat kontot. En standardiserad ordlista ska förklara innebörden av olika termer.
Lättare jämföra
Syftet med dessa nya informationskrav är att konsumenter lätt ska kunna jämföra olika bankers erbjudanden samt få en överblick vilka kostnader de haft kopplade till sitt betalkonto. I början av maj beslutade Europeiska bankmyndigheten, EBA, om de standarder som fastställer hur blanketten och årsredovisningen ska se ut. Nu ska EU-kommissionen godkänna standarderna och därefter har medlemsstaterna nio månader på sig att börja tillämpa dem. För Sveriges del beslutar regeringen om ikraftträdandedatum i en särskild förordning. Det kan antas att de nya informationskraven träder ikraft under 2018.
Bankfokus NR 2 • JUNI 2 0 1 7