Bankfokus Nr 1, 2018

Brexitförhandlingarna ännu i sin linda

Ingen vet ännu hur en framtida relation mellan EU och Storbritannien post brexit kommer att se ut, eftersom förhandlingarna om det ännu inte har börjat. Förhandlingarna fram tills nu har handlat om utträdet samt formerna för en övergångsperiod som är tänkt att fungera som en brygga till den framtida relationen. Oavsett vad som händer går Storbritannien ur EU den 29 mars 2019.
  • Tidplan

    December 2017
    Etapp 1 förhandlades klart.

    Mars 2018
    En principöverenskommelse om övergångsperioden mellan EU och Storbritannien nåddes den 19 mars. EU-toppmöte den 23 mars.

    Efter den 23 mars 2018 
    Diskussioner om ramverket för den framtida relationen, parallellt med fortsatta förhandlingar om utträdesavtal.

    Oktober 2018
    Utträdesavtalet, inklusive reglerna för en eventuell övergångsperiod, ska vara klart.

    Förhoppningen är också att EU och Storbritannien i oktober ska ha nått en principöverenskommelse om ramarna och villkoren för den framtida relationen som i så fall manifesteras genom ett gemensamt uttalande.

    Mellan oktober 2018 och mars 2019
    Utträdesavtalet godkänns i Europaparlamentet.

    29 mars 2019
    Storbritannien går ur EU. Övergångsperioden startar. Regelrätta förhandlingar om den framtida relationen kan börja.

    1 januari 2021 (preliminärt)
    EU:s och Storbritanniens framtida relation inleds.

  • Fakta

    - Storbritanniens nuvarande EU-kommissionär är Julian King, ansvarig för säkerhetsfrågor. Jonathan Hill, som var kommissionär för området finansiell stabilitet, finans- och kapitalmarknader, avgick efter brexitomröstningen och ersattes på den posten av den lettiska kommissionären Valdis Dombrovskis.

    - USA och EU har inget frihandelsavtal. Förhandlingarna om TTIP, Transatlantic Trade and Investment Partnership, har gått i stå.

Mårten Wierup, ämnessakkunnig på EU-kansliet i statsrådsberedningen

   - Vi får många frågor om den framtida relationen, men det mesta är högst osäkert eftersom diskussionerna inte har kommit så långt än. Än så länge har det handlat om att säkra ett ordnat utträde och att få övergångsarrangemangen på plats, säger Mårten Wierup, ämnessakkunnig på EU-kansliet i statsrådsberedningen.

Förhandlingarna som pågått sedan februari i år gäller i praktiken om det blir ett ”hårt” eller ”mjukt” utträde, det vill säga om det blir en övergångsperiod eller inte efter den 29 mars 2019. Storbritannien vill ha en övergångsperiod på cirka två år, innan de verkliga post brexit-reglerna börja gälla.

Fram till utträdet i mars 2019 är Storbritannien fortfarande en fullvärdig medlem, med alla sina platser i Europaparlamentet och en EU-kommissionär.

Förhandlingarna om Storbritanniens utträde indelas i två etapper.

Etapp 1: utträdet, tre avgörande frågor
Den första etappen rör själva skilsmässan. I december 2017 konstaterades att tillräckliga framsteg nåtts, gällande de tre frågor som EU ansåg var särskilt viktiga och som måste vara lösta innan det var någon idé att gå vidare. Frågorna rörde Irlandsgränsen, medborgerliga rättigheter för EU-medborgare i Storbritannien respektive britter i EU, samt vad Storbritannien ska betala för att fullfölja sina åtaganden då landet lämnar EU.

Etapp 2: övergångsregler och ramverket för den framtida relationen
Under denna etapp förhandlas inledningsvis vad som ska gälla under en övergångsperiod, det vill säga från det att Storbritannien går ur EU den 29 mars 2019, till det att en ny relation har överenskommits, preliminärt den sista december 2020. En principöverenskommelse om en övergångsperiod nåddes den 19 mars.

Övergångsreglerna
EU:s ståndpunkt:
’stand still’ eller status quo. Allt ska vara som nu (Storbritannien omfattas av alla EU-regler inklusive de lagar som antas och träder ikraft under övergångsperioden, rättigheter och ansvar, och är en del av EU:s inre marknad samt bidrar till den gemensamma budgeten) men är inte längre med och beslutar om framtida EU-angelägenheter. Övergångsreglerna har förhandlats som ett paket. ”Det är inte görligt  med en massa undantag på enskilda områden för ett arrangemang som bara ska gälla i två år”, säger Mårten Wierup.
Storbritanniens ståndpunkt: Att döma av uttalanden av brexitminister David Davis och premiärminister Theresa May  har den brittiska ståndpunkten varit i stort sett densamma som EU:s, men några skillnader har funnits. Bland annat har Storbritannien ansett att landet inte per automatik ska bindas av ny lagstiftning som träder ikraft under övergångsperioden. Storbritannien har också efterfrågat en möjlighet att förlänga övergångsperioden medan EU har förordat ett tydligt slutdatum. ”Givet det svåra och polariserade politiska läget i Storbritannien var det mycket positivt att ståndpunktsskillnaderna kunde överbryggas och att en överenskommelse om övergångsperioden kunde nås den 19 mars, bara fyra dagar innan toppmötet. Förhoppningsvis skickar det en lugnande signal till näringsliv och övriga intressenter”, säger Mårten Wierup.

Ramverk för den framtida relationen
Diskussioner om ramarna och villkoren för relationen efter 2020 väntas inledas under våren.

Slutliga förhandlingar om den framtida relationen
Efter att Storbritannien har lämnat EU den 29 mars 2019, börjar regelrätta förhandlingar om den framtida relationen efter övergångsperioden. Ett scenario som just nu verkar troligt med tanke på vad den brittiska regeringen sagt är att det blir någon form av frihandelsavtal mellan EU och Storbritannien. Det är också vad som diskuterats mellan EU:s medlemsstater inom ramen för förberedelserna för toppmötet den 23 mars. Det omnämns ibland som Kanadalösningen, det vill säga ett frihandelsavtal liknande det som Kanada har med EU, men anpassat till de brittisk-europeiska förhållandena.

En relation liknande den som Norge har med EU är i dagsläget inte aktuell. Norge är formellt en del av EU:s inre marknad, vilket innebär att landet är bundet av EU:s lagstiftning och bidrar till EU:s budget. Norge är dock inte med och beslutar om lagstiftning. ”Theresa May har varit tydlig med att Storbritannien inte vill vara en del av EU:s inre marknad eller tullunion. Om man kombinerar det med EU:s principer att inte tillåta ’cherry picking’, det vill säga att Storbritannien skulle kunna välja bort någon eller några av EU:s fyra friheter (red: fri rörlighet för personer, tjänster, varor och kapital) eller specifika sektorer, då är man inne på någon form av frihandelsavtal”, konstaterar Mårten Wierup.

Storbritannien spelar en viktig roll som finansiellt centrum, och finansbranschen väntar spänt på att få veta vad som avtalas inom området. En central fråga är: vad kommer att gälla för företag och banker verksamma i Storbritannien, när EU:s passportingregler, det vill säga rätten att öppna filial i ett annat EU-land, upphör att gälla för Storbritannien? Det finns också ett antal andra mer tekniska frågeställningar, exempelvis: vad händer med finansiella avtal som är utställda under brittisk rätt? Enligt vilken rätt kan överföring av kunddata ske i framtiden? Men inget specifikt om finansmarknadsområdet har förhandlats ännu, utan det blir först när ramverket för den framtida relationen kommer upp på bordet, förhoppningsvis senare i vår.

- Det bör finnas ett EU-intresse av en fortsatt nära relation med Storbritannien. Givet storleken på den brittiska finanssektorn och dess välfungerande kapitalmarknad finns nog både stabilitetsskäl och konkurrenskraftsskäl som talar för en närhet till Storbritannien och att man inte divergerar alltför mycket i regelverk och tillsynspraxis.

Hur tror du att brexit påverkar EU-samarbetet på sikt, blir bankunionen starkare?

- Det beror på flera faktorer. Att Storbritannien går ur EU innebär onekligen att gruppen länder utanför eurozonen och bankunionen blir mindre och att eurozonen blir relativt starkare. Det påverkar nog dynamiken inom EU på finansmarknadsområdet. Men på vilket sätt är för tidigt att säga. Det finns ju väldigt många andra parametrar i policy- och lagstiftningsarbetet kring finansmarknaderna som är relevanta, vid sidan om vilken valuta man har och vilken tillsyn man står under. I sammanhanget bör nämnas att regeringen har tillsatt en utredning för att titta på ett eventuellt svenskt deltagande i bankunionen. Den kommer säkert titta på frågor relaterade till inflytande också. 

Regeringens arbete med brexit leds av statsrådsberedningen med statsministern som ytterst ansvarig. Under statsministern ansvarar statssekreteraren för internationella frågor, Hans Dahlgren. Han leder en statssekreterargrupp som hanterar strategiska frågor (Task Force Brexit). I denna grupp ingår statssekreterare från Utrikesdepartementet, Finansdepartementet och Näringsdepartementet. På tjänstemannanivå är ambassadör, Jan Olsson, projektledare för regeringskansliets brexitarbete. Det finns också brexitansvariga på alla departement.

En dialog förs löpande med näringslivet och branschorganisationerna för att dels ge information om läget, dels inhämta information om vad som är viktigt för olika branscher. I början av mars arrangerades en hearing om brexit då bland andra EU- och handelsminister Ann Linde och Hans Lindberg, vd på Bankföreningen, deltog. Flera myndigheter har också genomfört analyser av olika aspekter av brexit.

- Rätt mycket handlar om förberedelser, att man är tillräckligt förberedd och att hela näringslivet är det. Storbritannien är viktigt för den svenska finansbranschen, men även för många andra branscher, eftersom handeln mellan länderna omfattar många områden. Det gör Sverige lite speciellt i EU-sammanhang; bredden i vår relation sticker ut. Antalet svenskar som bor och arbetar i Storbritannien är dessutom stort. Därför har Sverige ett särskilt starkt intresse av att säkra en fortsatt nära relation med Storbritannien, säger Mårten Wierup.

Inom EU-kommissionen har en särskild task force för brexit inrättats. Den leds av EU:s chefsförhandlare för brexitfrågor, Michel Barnier. Vid sidan om förhandlingsarbetet pågår en process inom EU som kallas ’preparedness’, som är ett internt arbete som går ut på att fylla tomrummet efter Storbritannien, till exempel om Storbritannien haft en viss roll i ett projekt eller om vissa nationella lagstiftningsåtgärder blir nödvändiga.

Johan Hansing, chefsekonom på Bankföreningen

3 snabba om bankerna och brexit

Johan Hansing, Bankföreningens chefsekonom svarar.

1) Vad tycker de svenska bankerna om brexit?

- Jag tror inte att det finns någon i finanssektorn som kan se något positivt med att Storbritannien lämnar EU. London är ju otvivelaktigt Europas finansiella centrum, och till följd av brexit uppstår en stor osäkerhet. Sverige förlorar också en viktig bundsförvant i EU, vilket på sikt kan leda till att våra möjligheter att påverka utvecklingen kan minska.

2) Hur påverkas de svenska bankerna?

- Det blir generellt sett nödvändigt med en mängd anpassningar av både regelverk och affärsverksamhet, men bankerna påverkas på olika sätt. För de banker som har filial i Storbritannien kan det bli nödvändigt att omvandla dessa till dotterbolag. Bankerna kan också behöva se över hur man finansierar sin verksamhet eller hur man hanterar olika typer av derivataffärer.

3) Vad är viktigast för tillfället?

- Det allra viktigaste för de svenska bankerna just nu är att det blir en tillräckligt lång övergångsperiod och därefter ett handelsavtal som också innehåller finansiella tjänster. I så fall finns det goda förutsättningar för att den svenska sektorn ska klara Storbritanniens utträde utan större problem.

 

 

 

Bankfokus NR 1 • MARS 2 0 1 8