Nya betalningsregler banar väg för digitalisering
I juli 2013 lade EU-kommissionen fram sitt förslag till ett reviderat direktiv om betalningstjänster, PSD 2. Den viktigaste aspekten av direktivet avsåg införandet av tredjepartsleverantörer, så kallade TPP:er. En TPP kommer in mellan betalaren och betalarens konto när en betalning genomförs via nätet. I direktivet anges att en TPP bör regleras som betalningsinstitut och att den ska övervakas av behörig myndighet. Direktivet antogs i januari 2016 och ska implementeras i EU:s medlemsstater senast januari 2018.
Europeiska bankmyndigheten, Eba, har genom mandat från kommissionen tagit fram ett förslag på teknisk standard. Den ska omfatta kundautentisering och säker kommunikation, för att öka säkerheten i betalningsstrukturen. Se mer i artikeln: Ökad trygghet för konsumenterna ›
PSD 2 och Ebas förslag till teknisk standard utgör en betydande del av den pågående digitaliseringen och är regler som kommer att göra stor skillnad för befintlig och kommande betalningsstruktur på internet. Med de nya reglerna kommer den digitala betalningsstrukturen kunna utvecklas till en säker och nyttig infrastruktur för både finansiella företag och för konsumenterna.
Nytt förslag om medbeslutandeprocess
Genom att öka det politiska trycket i medbeslutandeprocessen vill EU-kommissionen att den ska bli mer effektiv och resultatinriktad. När nationella experter förhandlar i ministerrådet och inte har möjlighet uppnå en politisk överenskommelse välkomnar EU-kommissionen medverkan av de nationella politiska organen för att snabbare få resultat.
Den 14 februari föreslog EU-kommissionen en ändring av förordningen avseende kommittéerna, vilka ibland används för att säkerställa ett enhetligt genomförande av EU-regler. Ändringen syftar till att öka insynen och tillförlitligheten i medbeslutarprocessen vid genomförande av EU:s lagstiftning. Den viktigaste delen av kommissionens förslag är en ändring av röstningsregler i det sista skedet av kommittéförfarandet för att säkerställa EU-medlemsstaternas förmåga att uppnå en kompromiss och att därmed fatta ett beslut.
Vidare föreslås en utvidgning av det politiska ansvaret avseende medlemsstaternas offentliggörande av omröstningsresultat i beslut tagna i ministerrådet. Slutligen vill EU-kommissionen se mer engagemang från rådet i det fall överklagandekommittén inte når beslut.
Framtidens EU
Europaparlamentet vill stärka sin roll genom att försöka minska EU-kommissionens institutionella mandat. Parlamentet hävdar det skulle innebära en stor effektivisering av EU och Europa.
Den 16 februari antog nämligen Europaparlamentet tre olika rapporter innehållande möjliga förändringsförslag och justering av ett framtida EU, innehållande förslag avseende den framtida strukturen inom EU:s institutioner, justeringar i Lissabonfördraget samt
budgetfrågor rörande euroländerna.
Rapporterna innehåller förslag på hur val till parlamentet ska omstruktureras samt även förslag om nytt arbetssätt för ministerrådet. Särskilt nämnvärt är att under debatten i parlamentet argumenterades det återigen för att tillsätta en finansminister och att bilda en tillhörande ekonomisk union. Dock kommer en sådan etablering kräva förändring av befintligt fördrag.
Ordförandeskapet i ministerrådet
Under våren står vi inför viktiga utmaningar som kräver både engagemang och tålamod. Inte minst frågor avseende maktfördelningen inom EU-institutionerna samt att finna en samsyn kring att skapa europeisk välfärd och politisk balans.
Vårens förhandlingar i ministerrådet drivs av ordförandelandet Malta som den 1 juli lämnar över till Estland. Under hela 2017 drivs alltså ministerrådet av EU-medlemsstater med små resurser som innehar betydligt svagare positioner inom den institutionella europeiska dialogen. Det kan medföra asymmetri och obalans i beslutsfattandet. EU-institutionerna har här möjlighet att stärka sina positioner och som resultat ge minskad bestämmanderätt för medlemsstaterna i förhandlingar och beslut.
Vi på Bankföreningen kommer att följa utvecklingen av maktfördelningen noga och framförallt engagera oss i för bankbranschen viktiga frågor – små som stora.
Bankfokus NR 1 • MARS 2 0 1 7