Bankfokus Nr 1, 2017
Skuldkvotstak är en av de åtgärder som Finansinspektionen kan komma att vidta när myndigheten får utökat mandat.

Finansinspektionen föreslås få nya verktyg för makrotillsyn

I februari kom regeringens förslag till utökat mandat för Finansinspektionen. Håller den föreslagna tidplanen kan Finansinspektionen börja vidta åtgärder, som att införa skuldkvotstak, i början av nästa år.

  Finansinspektionen, FI, fick i januari 2014 ett utvidgat ansvar för att vidta makrotillsynsåtgärder. Ganska snabbt ifrågasattes, inte minst av FI själv, om myndigheten hade tillräckliga mandat för att hantera det utvidgade ansvaret. Finansdepartementet föreslår nu att FI ska få förstärkt lagstöd att kunna vidta åtgärder för att, som det benämns, motverka finansiella obalanser på kreditmarknaden.

Det sker genom att i lag införa ett krav på kreditinstituten att inte bidra till finansiella obalanser på kreditmarknaden och ge FI verktyg för makrotillsyn i syfte att motverka sådana obalanser.

Ytterliga verktyg för makrotillsyn

Regeringens förslag innebär att Finansinspektionen ska få nya verktyg för att kunna begränsa kreditgivningen till hushåll och företag. De nya verktygen ska utgöra komplement till nuvarande verktyg i kapitaltäckningsregelverket och lagen om bank- och finansieringsrörelse.

Det gäller till exempel begränsningar av:

  • hur stora lån som kredittagare kan beviljas i förhållande till intjäningsförmåga och inkomst (bland annat skuldkvotstak)
  • hur stora lån en kredittagare kan beviljas i förhållande till värdet på säkerheten för lånet (bolånetak)
  • hur lånens räntebindningstid fördelas
  • hur stora lån som kan beviljas i utländsk valuta
  • hur stora skuldbetalningar som en kredittagare kan anses klara av i förhållande till sin inkomst eller intjäningsförmåga

Åtgärderna kan gälla för individuella lån eller kreditgivarnas samlade utlåning under en viss tidsperiod. De ska gälla nya krediter, och ska alltså inte påverka redan ingångna avtal. Eventuella undantag ska motiveras och får inte motverka syftet med förslaget.

Amorteringskravet

Amorteringskravet finns idag i lagen om bank- och finansieringsrörelse och trädde i kraft 1 juni 2016. Regeringen föreslår nu att amorteringskravet också införs i bolånelagen, vid sidan av kravet på att inte bidra till finansiella obalanser. Det innebär att kravet också ska tillämpas av sådana kreditgivare som driver verksamhet enligt bolånelagen.

Erkännande av utländska krav

Finansinspektionen kan idag erkänna utländska verktyg för makrotillsyn som aktualiseras inom ramen för kapitaltäckningsregelverket, till exempel den kontracykliska kapitalbufferten. Regeringen föreslår nu att även krav som motsvarar amorteringskravet eller kravet på att inte bidra till finansiella obalanser i ett annat EES-land får erkännas i Sverige. Det innebär att svenska företag som driver verksamhet i utlandet förutsätts iaktta utländska krav på till exempel amorteringskrav, bolånetak och skuldkvotstak. Finansinspektionen ska få ingripa om det svenska företaget inte uppfyller dessa krav.

Fortsatt process

Remisstiden att lämna synpunkter på förslaget går ut den 18 april. En proposition kan lämnas till riksdagen sent i vår eller tidig höst. Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 februari 2018. Det är således först i början av 2018 som Finansinspektionen kan börja vidta någon av de åtgärder som blir möjliga genom lagändringen.

 

Bankfokus NR 1 • MARS 2 0 1 7