Finansskatten kan strida mot EU-rätten

Jérôme Monsenego, docent i finansrätt vid Uppsala universitet, har på Bankföreningens uppdrag granskat utredningens förslag och kommit fram till att skatten sannolikt strider mot EU:s statsstödsregler.

I rättsutlåtandet påpekar Monsenego att eftersom den föreslagna skatten endast tillämpas på den finansiella sektorn och därför gynnar övriga momsbefriade sektorer, såsom till exempel fastighets- och utbildningssektorn, är det inte förenligt med EU:s statsstödsregler. Krav på likabehandling mellan olika sektorer finns belagd i EU-domstolens praxis.

EU-rätten kräver att regeringen måste anmäla en åtgärd som kan utgöra ett statsstöd till EU-kommissionen för godkännande. Om EU-kommissionen anser att ett statsstöd inte är förenligt med EU-rätten får inte Sverige införa skatten. Om skatten trots allt införs och sedan förklaras olaglig riskerar övriga momsbefriade sektorer att bli återbetalningsskyldiga.

Utredningens förslag ute på remiss

Förslaget från utredningen om skatt på finansiell verksamhet som nu är ute på remiss innebär att 300 000 företag som tillhandahåller finansiella tjänster i någon form ska betala en löneskatt på̊ femton procent för personal anställd i Sverige.

- Den föreslagna skatten på finansiell verksamhet hotar 16 000 jobb i Sverige och kommer att leda till sämre service samt nedlagda bankkontor på landsbygden. Nu visar det sig dessutom att skatten sannolikt är olaglig, säger Hans Lindberg, vd på Svenska Bankföreningen.

För mer information:
Lena Barkman, kommunikationschef, Svenska Bankföreningen, 070-258 22 10