Betalningar

Frågor & svar

Företagskunder

Kontoöverföring, företagskunder via bankens e-tjänst
1. Varför måste jag uppge och uppdatera namn på mottagaren vid en kontoöverföring?
2. Försvinner någon funktionalitet för kontoöverföring för företagskunder i den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen?
3. Varför tar det olika lång tid att betala till olika banker under den potentiella transformationen?

Kontoöverföring, företag med filkommunikation via Bankgirot eller bank
4. Kommer jag kunna göra överföringar som förut?
5. Hur långt meddelande kommer jag kunna skicka med mina överföringar?
6. Vilka filformat ska användas i framtiden?
7. Vilka stopptider kommer att gälla i den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen och vad kommer överföringarna att kosta?
8. Hur många fakturor går att skicka i en och samma betalning i den nya planerade betalningsinfrastrukturen?

Alias-betalningar (Bg/Pg) via banks e-tjänst, utan filkommunikation, företag
9. Kommer jag kunna göra Bankgiro- och Plusgiro-betalningar som förut?
10.Vilka stopptider kommer att gälla i den planerade nya strukturen och vad kommer överföringarna att kosta?
11. När kommer Bankgirobetalningarna flyttas över till den nya planerade betalningsinfrastrukturen?
12. Hur långt meddelande kommer jag kunna skicka med mina betalningar?
13. Kommer jag kunna fortsätta ha Bankgironummer på mina fakturor?
14. Kommer jag kunna fortsätta ha OCR-nummer på mina fakturor?
15. Vad händer med betalningarna under perioden när de enligt den nuvarande planen kan komma både via Bankgirot och den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen?
16. Kommer jag få två olika typer av redovisningar under den planerade transformationen?
17. Vad är skillnaderna och likheterna mellan de befintliga och de planerade nya produkterna?
18. Hur kommer banken kontrollera betalningar innan de skickas eller tas emot?
19. Var sker produktupplägg?
20. Vilka fördelar och nyheter finns i den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen?
21. Vart finns betalningshistorik lagrad?
22. Hur ofta sker clearing och avveckling i den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen?
23. Hur kommer stopptiderna se ut för SEK?
24. Kommer fortfarande OCR-nummer att kunna användas?

Alias filkunder via Bankgirot eller bank via filkommunikation
25. Kommer jag kunna göra Bankgiro- och Plusgiro-betalningar som förut?
26. Vilka filformat ska användas i framtiden?
27. Vilka stopptider kommer att gälla i den nya strukturen och vad kommer överföringarna att kosta?
28. När kommer Bankgirobetalningarna flyttas över till den nya planerade betalningsinfrastrukturen?
29. Hur långt meddelande kommer jag kunna skicka med mina betalningar?
30. Kommer jag kunna fortsätta ha Bankgironummer på mina fakturor?
31. Kommer jag kunna fortsätta ha OCR-referenser på mina fakturor?
32. Vad händer med betalningarna under perioden när de kan komma både via Bankgirot och den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen?
33. Vad är skillnaderna och likheterna mellan de befintliga och de planerade nya produkterna?
34. Hur kommer banken kontrollera betalningar innan de skickas eller tas emot?
35. Vilka fördelar och nyheter finns i den nya planerade nordiska betalningsinfrastrukturen?
36. Hur många fakturor går att skicka i en och samma betalning i den nya planerade betalningsinfrastrukturen?
37. Var finns betalningshistorik lagrad?
38. Hur ofta sker clearing och avveckling i den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen?
39. Hur kommer stopptiderna se ut för SEK?
40. Kommer fortfarande OCR-nummer att kunna användas?

Bildfil
41. Vad är en avi-bild?
42. Varför planeras det inte för att erbjuda avi-bilder i den planerade nya betalningsinfrastrukturen?
43. Jag tittar regelbundet på bilder av inbetalningskort via min Internetbank, hur gör jag när de inte finns i den nya planerade betalningsinfrastrukturen?
44. Jag tar idag emot en bildfil med avi-bilder, hur får jag denna information framöver?
45. Kan jag i den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen aldrig få tag i avi-bilder?
46. Hur kan jag se vem som har betalat och varför den har betalat om jag inte längre kan titta på en avi-bild?
47. Kommer mina kunder att kunna fortsätta betala med inbetalningskort?
48. Kommer jag att få meddelanden som min kund har skrivit in på ett inbetalningskort?
49. Hur påverkas jag som betalar via en kuverttjänst i den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen?
50. Hur påverkas jag som betalningsmottagare som tar emot betalningar via kuverttjänster i den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen?
51. Om jag får bildfil idag, vad ska jag göra?

OCR
52. Kommer jag kunna fortsätta ha OCR-referenser på mina fakturor?
53. Hur länge kan jag använda mitt Plusgiro- respektive Bankgiro-nummer?
54. Kommer hård och mjuk kontroll finnas kvar?
55. Finns längdkontrollen kvar på gironumren?
56. Kommer OCR-kontroll även finnas på filbetalningar?
57. Kommer man under övergångsperioden validera OCR via LB-rutinen?
58. Kommer det även att komma transaktioner via den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen i filen för Bankgiro Inbetalningar?
59. Kommer hård kontroll finnas i internetbankerna (bankens digitala tjänst) som idag?
60. Kan man öppna upp nya Bankgironummer eller Plusgironummer/Alias med befintligt regelverket under transformationsperioden?
61. Kan man fortfarande använda OCR-avierna för kuverttjänsterna i den nya planerade betalningsinfrastrukturen?

Löner, pensioner och bidrag
62. Förberedelse inför transformationen?
63. Hur vet jag vilka tjänster, format och så kallade stopp-tider som planeras?
64. Kommer banken erbjuda pappersåterrapportering?
65. Kommer löntagare fortfarande få lönen/pension/bidrag insatt på kontot kl. 00.01 på utbetalningsdagen?
66. Vad behöver mitt företag göra för förändringar de planerade förändringarna rörande lön, pension och bidrag?
67. Hur lång tid i förväg behöver mitt företag kontakta affärssystemleverantör samt bank när det gäller en möjlig övergång till den nya planerade betalningsinfrastrukturen?
68. Är det fler produkter än lön, pension och bidrag som kommer att ändras?
69. När måste jag senast skicka lönefilen till banken?

Privat- och företagskunder gemensamt

Värdeavier
70. Jag gör regelbundet utbetalningar via värdeavi till mottagare som jag saknar kontouppgifter till, hur gör jag då?
71. Min kund/motpart vill inte uppge sitt kontonummer, hur gör jag då?
72. Min kund/motpart har inte något konto, hur gör jag då?
73. Jag gör regelbundet utbetalningar till mottagare som jag saknar kontouppgifter till genom att skicka en värdeavi (vid en första utbetalning, lön, pension etcetera) – vad ska jag göra?
74. Jag gör regelbundet betalningar av enstaka karaktär (skadereglering, återbäring, etcetera) – vad ska jag göra?
75. Jag sköter dödsbon åt kunder, hur gör jag i en framtid utan värdeavier?
76. Jag ska betala till ett dödsbo, hur gör jag i en framtid utan värdeavier?
77. Kommer jag kunna få en värdeavi i framtiden?
78. Om jag får en värdeavi, var kan jag lösa in den?

ERP-relaterade frågor
79. Vad behöver bankerna göra? Behöver de anställa massa utvecklare för att utveckla nya tjänster som ersätter bankgiroprodukterna? Eller är det vi som systemleverantörer som kommer att behöva dra det stora lasset?
80. Våra kunder känner en viss oro inför att det kommer en stor förändring, kan du ge dem några tips på vad de kan göra redan nu? Eller hur de ska tänka kring detta?
81. Är det ett krav att ISO20022-filen ska innehålla bankkontonummer?
82. Kan ni rekommendera att man konverterar ISO20022-filer till BGMAX-filer (eller vilket format som man har) som en temporär lösning tills dess att infrastrukturen har "landat"? Är formatet så pass liknande de befintliga vad gäller innehållet att detta är möjligt?
83. Kan enskilda banker ha egna handlingsplaner så att de till exempel nekar nuvarande filformat tidigare än P27 transformationsplan?
84. Vid ERI/samlad betalning, blir det ett totalt pris eller ett pris per ingående betalning/referens?
85. Sigillering av utbetalningsfiler, blir det en standardiserad process eller är det upp till varje bank att välja sättet att sigillera?
86. Vilka NYA betalprodukter som vi inte har idag ser ni som realistiskt kan komma att uppstå inom P27?
87. Kommer alla Credit Transfer-betalningar som går i den nya clearingen att avvecklas som realtidsbetalningar eller kommer det att se ut som det är idag (x antal avvecklingstillfällen per dag)?
88. Vad är skillnaden på CINV och SCOR?
89. Kan man skicka en betalning med en CINV till ett BG-nummer med hård OCR-kontroll?
90. Är det korrekt uppfattat att en SCOR-betalning kan ha svensk OCR-referens eller RF referens men dessa referensnummer kan vara uppbyggda på olika sätt? Svenska OCR kan ha längdsiffra och kontrollsiffra men RF referens bara kontrollsiffra, stämmer det?
91. Kommer RF-nummer att stödjas i stället för traditionell OCR (i SCOR-fältet)?
92. När det gäller redovisningsfiler för inbetalningar som kommit in till vårt konto, kommer dessa filers format att påverkas?
93. Vad händer med Autogiro?
94. Kommer betalningsfunktionen Autogiro att finnas i den nya strukturen?
95. Visst är det väl så att Autogiro som vi känner till idag kommer att försvinna i och med den nya betalinfrastrukturen, och den kommer att ersättas av Request to Pay?
96. Förutsätter ERI en samlad betalning?
97. Hur får mottagaren information om vilka fakturor/kreditnotor som betalningen avser om betalningen innehåller fler än 15 referenser?
98. Fungerar OCR-kontrollen även om användaren skickar flera fakturor via ERI? Och då anger att två av fakturorna är kredit och en är debit?
99. Kan bankerna kan dra t ex fackföreningsavgift för SALA-betalning (så som görs idag)?
100. Kommer avsändare att kunna välja om betalningar initierade i en fil ska klump-bokas eller bokas styckvis?
101. Vilka skillnader finns i hanteringen av betalningstyperna SALA, PENS och SSBE?
102. Får det förekomma flera betalningar med samma mottagare, referens och belopp i samma fil?
103. Vi använder oss idag av BG-inbetalningar och Autogiro-inbetalningar som vi valt att dagligen få samlat i återrapporteringar för samtliga våra kunder i en och samma fil.
104. Våra kunder har alla valbara banker och denna funktion finns genom Bankgirot idag. Kommer det att finnas motsvarande masshanteringsfunktioner hos bankerna i framtiden?
105. Hur skickar betalningsavsändaren en strukturerad betalning med CINV, fyller avsändaren själv i ett fält i ett banksystem?
106. Hur exakt måste betalningsmottagaren namn stämma överens i betalningsuppdragen? Stavning, förkortade företagsnamn etcetera?
107. Kommer även mobilnummer släppas som alias för att kunna användas mer generellt än enbart via Swish?
108. Vad är NPC Schemes?
109. Vilka skillnader mot SEPA standarden har beslutats?

Företagskunder

Kontoöverföring, företagskunder via bankens e-tjänst

Varför måste jag uppge och uppdatera namn på mottagaren vid en kontoöverföring?
Bankerna har en skyldighet att ha med namn vid en överföring, därmed blir namn på mottagaren obligatoriskt i den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen.

Försvinner någon funktionalitet för kontoöverföring för företagskunder i den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen?
Nej.

Varför tar det olika lång tid att betala till olika banker under den potentiella transformationen?
Det kan uppstå skillnader under transformationsperioden då det är planerat att olika banker börjar använda den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen vid olika tillfällen.

Kontoöverföring, företag med filkommunikation via Bankgirot eller bank

Kommer jag kunna göra överföringar som förut?
Ja. Nytt är att mottagarnamn kommer att krävas samt att det blir möjligt med längre meddelanden. Betalningarna kommer även att komma fram snabbare (bankspecifikt).

Hur långt meddelande kommer jag kunna skicka med mina överföringar?
Vad som respektive bank kommer erbjuda besvaras av respektive bank som ansvarar för villkoren gentemot sina kunder. Den nya betalningsinfrastrukturen tillåter dock meddelande på upp till 140 tecken.

Vilka filformat ska användas i framtiden?
Marknaden går mot ISO 20022 men beror på bankernas erbjudande.

Den formatstandard som används i den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen är de olika betalnings- och återredovisningsformaten inom standarden ISO 20022. Denna standard planeras att ersätta de befintliga formaten. De nya formaten kan generellt sett användas för samtliga betalningar, dvs. oavsett om de är lönebetalningar eller bankgirobetalningar, dessutom kan de oftast användas även för såväl inrikesbetalningar som utlandsbetalningar.

Vilka stopptider kommer att gälla i den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen och vad kommer överföringarna att kosta?
Hur detta kommer att ske besvaras av respektive bank som ansvarar för villkoren gentemot sina kunder.

Hur många fakturor går att skicka i en och samma betalning i den nya planerade betalningsinfrastrukturen?
Det går att skicka upp till 999 fakturor i en och samma betalning (däribland kreditfakturor) om mottagarbanken accepterar det (ERI).

Alias-betalningar (Bg/Pg) via banks e-tjänst, utan filkommunikation, företag

Kommer jag kunna göra Bankgiro- och Plusgiro-betalningar som förut?
Ja, det kommer att fungera så länge som Bankgiro- och Plusgirobetalningar fortsätter att erbjudas.

Vilka stopptider kommer att gälla i den planerade nya strukturen och vad kommer överföringarna att kosta?
Hur detta kommer att ske besvaras av respektive bank som ansvarar för villkoren gentemot sina kunder.

När kommer Bankgirobetalningarna flyttas över till den nya planerade betalningsinfrastrukturen?
Omläggningen planeras att ske stegvis från och med våren 2024.

Hur långt meddelande kommer jag kunna skicka med mina betalningar?
Vad som respektive bank kommer erbjuda besvaras av respektive bank som ansvarar för villkoren gentemot sina kunder. Den nya betalningsinfrastrukturen tillåter dock meddelande på upp till 140 tecken.

Kommer jag kunna fortsätta ha Bankgironummer på mina fakturor?
Ja, det kommer att fungera så länge som Bankgiro- och Plusgirobetalningar fortsätter att erbjudas.

Kommer jag kunna fortsätta ha OCR-nummer på mina fakturor?
Ja, det kommer att fungera så länge som Bankgiro- och Plusgirobetalningar fortsätter att erbjudas kommer OCR-referenser att finnas. Viktigt är dock att det OCR-nummer som du anger på fakturan är korrekt. Detta eftersom OCR-referenser kontrolleras av betalarens bank innan de skickas. Om OCR-referensen är felaktig så avvisas betalningen (skickas inte vidare).

Vad händer med betalningarna under perioden när de enligt den nuvarande planen kan komma både via Bankgirot och den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen?
Oavsett vilken väg som betalningar gått kommer de redovisas enligt det/de sätt som banken erbjuder, det kan t.ex. vara i bankens digitala kanaler eller via filöverföring. Mer information fås av respektive bank som ansvarar för villkoren gentemot sina kunder.

Kommer jag få två olika typer av redovisningar under den planerade transformationen?
Hur detta kommer att ske besvaras av respektive bank som ansvarar för villkoren gentemot sina kunder.

Vad är skillnaderna och likheterna mellan de befintliga och de planerade nya produkterna?
Den största skillnaden är att bankerna tar fram egna produkterbjudanden för betalningar och rapportering. Det kommer att finnas en bankgemensam standard och ett regelverk (NPC Credit Transfer Scheme Rulebook), som dessa produkterbjudanden utgår ifrån.

Kunder som idag har filkommunikation direkt mot Bankgirot behöver förändra detta till att vara direkt mot sin bank.

Hur kommer banken kontrollera betalningar innan de skickas eller tas emot?
Generellt kan man säga att de kontroller som utförs idag kommer utföras även för betalningar via den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen. En sådan är kontrollen av OCR-referensen vid betalningar till Bankgiro-/Plusgironummer som kräver sådan referens.

Var sker produktupplägg?
Produktupplägg sker i bankens system och inte hos den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen, vilket skiljer sig åt från många av dagens svenska produkter som läggs upp i BG Avtal. Hur BG-nummer ska läggas upp efter den potentiella transformationen är ännu ej bestämt.

Vilka fördelar och nyheter finns i den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen?
Den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen ger möjlighet att skicka mer information mellan bankerna. Utöver det så ger den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen möjlighet till att betala senare på dagen samt att betalningar kommer fram till mottagaren snabbare jämfört med idag.

Vart finns betalningshistorik lagrad?
Betalhistorik kommer att finnas lagrad hos kundens bank. Det gör att kundsupport/självbetjäning kommer att bli smidigare.

Hur ofta sker clearing och avveckling i den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen?
Den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen erbjuder clearing och avveckling en gång i timmen under valutans öppettid för kontoöverföringar, löner och girobetalningar.

Observera att tjänsterna är bankspecifika och att kundnyttan beror på avsändande och mottagande banks system och integration med P27.

Hur kommer stopptiderna se ut för SEK?
För normalbetalningar via den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen erbjuds produktoberoende avveckling löpande under dagen. Jämfört med hur det fungerar i dag förbättras stopptiderna och betaluppdragen kan skickas in senare och nå mottagaren samma dag. Stopptiderna är bankspecifika, men alla betalprodukter kan skickas in och utföras samma dag fram tills det att Riksbanken stänger för avveckling av SEK.

Kommer fortfarande OCR-nummer att kunna användas?
Ja, så länge som Bankgiro- och Plusgirobetalningar fortsätter att erbjudas kommer OCR-referenser att finnas.


Alias filkunder via Bankgirot eller bank via filkommunikation

Kommer jag kunna göra Bankgiro- och Plusgiro-betalningar som förut?
Ja, det kommer att fungera så länge som Bankgiro- och Plusgirobetalningar fortsätter att erbjudas.

Vilka filformat ska användas i framtiden?
Den formatstandard som generellt kommer användas i den planerade nya nordiska betalningsinfrastrukturen är de olika betalnings- och återredovisningsformaten inom standarden ISO 20022.

Denna standard planeras att successivt ersätta de befintliga formaten. Exakt vad bankerna kommer erbjuda, ISO-format och andra format, besvaras av respektive bank som ansvarar för villkoren gentemot sina kunder.

Vilka stopptider kommer att gälla i den nya strukturen och vad kommer överföringarna att kosta?
Hur detta kommer att ske besvaras av respektive bank som ansvarar för villkoren gentemot sina kunder.

När kommer Bankgirobetalningarna flyttas över till den nya planerade betalningsinfrastrukturen?
Omläggningen är planerad att ske stegvis från våren 2024 till hösten 2024.

Hur långt meddelande kommer jag kunna skicka med mina betalningar?
Vad som respektive bank kommer erbjuda besvaras av respektive bank som ansvarar för villkoren gentemot sina kunder. Den nya betalningsinfrastrukturen tillåter dock meddelande på upp till 140 tecken.

Kommer jag kunna fortsätta ha Bankgironummer på mina fakturor?
Ja, det kommer att gå. Dina kunder kommer kunna göra betalningar till ditt Bankgironummer.

Kommer jag kunna fortsätta ha OCR-referenser på mina fakturor?
Ja, så länge som Bankgiro- och Plusgirobetalningar fortsätter att erbjudas kommer OCR-referenser att finnas. Viktigt är dock att det OCR-nummer som du anger på fakturan är korrekt. Detta eftersom OCR-referenser kontrolleras av betalarens bank innan de skickas. Om OCR-referensen är felaktig så avvisas betalningen (skickas inte vidare).

Vad händer med betalningarna under perioden när de kan komma både via Bankgirot och den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen?
Oavsett vilken väg som betalningar gått kommer de redovisas enligt det/de sätt som banken erbjuder, det kan till exempel vara i bankens digitala kanaler eller via filöverföring. Hur detta kommer ske besvaras av respektive bank.
Kommer jag få två olika typer av redovisningar under den potentiella transformationen?
Hur detta kommer att ske besvaras av respektive bank som ansvarar för villkoren gentemot sina kunder.

Vad är skillnaderna och likheterna mellan de befintliga och de planerade nya produkterna?
Den största skillnaden är att bankerna tar fram egna produkterbjudanden för betalningar och rapportering. Det kommer att finnas en bankgemensam standard och ett regelverk (NPC Credit Transfer Scheme Rulebook), som dessa produkterbjudanden utgår ifrån.

Kunder som idag har filkommunikation direkt mot Bankgirot behöver förändra detta till att vara direkt mot sin bank.

Hur kommer banken kontrollera betalningar innan de skickas eller tas emot?
Generellt kan man säga att de kontroller som utförs idag kommer utföras även för betalningar via den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen. En sådan är kontrollen av OCR-referensen vid betalningar till Bankgiro-/Plusgironummer som kräver sådan referens.

Vilka fördelar och nyheter finns i den nya planerade nordiska betalningsinfrastrukturen?
Den planerade nya betalinfrastrukturen ger möjlighet att skicka mer information mellan bankerna, upp till 140 tecken. Vad som respektive bank kommer erbjuda besvaras av respektive bank som ansvarar för villkoren gentemot sina kunder. En nyhet i och med den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen är att kontoöverföringar i SEK kan innehålla en strukturerad referens. Det kan jämföras med dagens infrastruktur som endast erbjuder detta för BG- och PG-betalningar genom OCR-referens.

Hur många fakturor går att skicka i en och samma betalning i den nya planerade betalningsinfrastrukturen?
Det går att skicka upp till 999 fakturor i en och samma betalning (däribland kreditfakturor) om mottagaren accepterar det (ERI).

Var finns betalningshistorik lagrad?
Betalhistorik kommer att finnas lagrad hos kundens bank.

Hur ofta sker clearing och avveckling i den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen?
När det gäller valutan svenska kronor (SEK), så erbjuder den nya planerade nordiska betalningsinfrastrukturen clearing och avveckling en gång i timmen under valutans (SEK) öppettid för kontoöverföringar, löner och girobetalningar.

Observera att tjänsterna är bankspecifika och att kundnyttan beror på avsändande och mottagande banks system och integration med P27.

Hur kommer stopptiderna se ut för SEK?
För normalbetalningar via den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen erbjuds produktoberoende avveckling löpande under dagen. Jämfört med hur det fungerar i dag förbättras stopptiderna och betaluppdragen kan skickas in senare och nå mottagaren samma dag. Stopptiderna är bankspecifika, men alla betalprodukter kan skickas in och utföras samma dag fram tills det att Riksbanken stänger för avveckling av SEK.

Kommer fortfarande OCR-nummer att kunna användas?
Ja, så länge som Bankgiro- och Plusgirobetalningar fortsätter att erbjudas kommer OCR-referenser att finnas. Viktigt är dock att det OCR-nummer som du anger på fakturan är korrekt. Detta eftersom OCR-referenser kontrolleras av betalarens bank innan de skickas. Om OCR-referensen är felaktig så avvisas betalningen (skickas inte vidare).

Bildfil

Vad är en avi-bild?
En avi-bild är en skannad bild av ett inbetalningskort med ett meddelandefält och den framställs om inbetalningskortet använts via en så kallad kuverttjänst. Avi-bilden presenteras sedan för betalningsmottagaren. Inbetalningskort med förtryckta OCR-referenser, så kallade OCR-kort, omvandlas aldrig till avi-bilder.

Varför planeras det inte för att erbjuda avi-bilder i den planerade nya betalningsinfrastrukturen?
I den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen med det nya formatet ISO 20022 omvandlas betalningar via kuverttjänster med giltiga tecken så att den följer samma redovisningsstruktur som övriga inbetalningar. En förbättring jämfört med idag är att betalarens namn och adress medföljer i betalningsinformationen. Det är enbart en liten mängd av betalningarna som idag genererar avi-bilder vilket betyder att denna förändring potentiellt endast berör cirka en promille av alla inbetalningar.

Jag tittar regelbundet på bilder av inbetalningskort via min Internetbank, hur gör jag när de inte finns i den nya planerade betalningsinfrastrukturen?
Avi-bilder kommer inte att behövas eftersom informationen från inbetalningskortet kommer att redovisas på samma sätt som övriga inbetalningar. Betalningsinformationen kommer också att innehålla betalarens namn och adress för inbetalningar gjorda via en kuverttjänst.

Jag tar idag emot en bildfil med avi-bilder, hur får jag denna information framöver?
Avi-bilder kommer inte att behövas i den nya planerade betalningsinfrastrukturen eftersom informationen från inbetalningskortet kommer att redovisas på samma sätt som övriga inbetalningar. Betalningsinformationen kommer också att innehålla betalarens namn och adress för inbetalningar gjorda via en kuverttjänst.

Kan jag i den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen aldrig få tag i avi-bilder?
I undantagsfall, så som vissa reklamationsärenden när en betalning är genomförd via en så kallad kuverttjänst, kan en bild skapas om betalaren använt ett inbetalningskort med ett meddelandefält.

Hur kan jag se vem som har betalat och varför den har betalat om jag inte längre kan titta på en avi-bild?
Den information (meddelandet) som betalaren angivit med giltiga tecken omvandlas elektroniskt så att den följer samma redovisningsstruktur som övriga inbetalningar, inklusive betalarens namn och adress.

Kommer mina kunder att kunna fortsätta betala med inbetalningskort?
Ja, dina kunder som har en s.k. Kuverttjänst kommer kunna fortsätta använda inbetalningskort som idag. Det är framför allt viktigt att du som skapar/skickar inbetalningskort till dina kunder kvalitetssäkrar dem då dessa inbetalningskort läses av maskiner. för att redovisningen av inbetalningarna ska.
Kontakta din bank för att få hjälp med kvalitetssäkring av inbetalningskort.

Kommer jag att få meddelanden som min kund har skrivit in på ett inbetalningskort?
Ja, om betalaren använt ett inbetalningskort som är avsett för att lämna ett meddelande. Förutsättningarna är att betalaren har textat tydligt, använt godkända tecken och det antal tecken som är tillåtet enligt bankens villkor för kuverttjänsten. Maximalt 70 tecken förs vidare till betalningsmottagaren.

Hur påverkas jag som betalar via en kuverttjänst i den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen?
Du kan fortsätta att betala via kuverttjänsten så länge din bank erbjuder en sådan tjänst. Om du vill lämna ett meddelande till betalningsmottagaren måste du använda ett inbetalningskort som är avsett för att lämna meddelande. Det är viktigt att du textar tydligt och använder godkända tecken samt inte överskrider de antal tecken som anges av din banks villkor för kuverttjänsten.

Hur påverkas jag som betalningsmottagare som tar emot betalningar via kuverttjänster i den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen?
Bortsett från att du inte kommer att få avi-bilder i din redovisning så kommer alla inbetalningar att redovisas på samma sätt, det vill säga information från betalaren samt information om betalarens namn och adress.

Om jag får bildfil idag, vad ska jag göra?
Du som idag får bildfiler kan komma att behöva förändra dina processer av inbetalningar för bildfiler för att kunna ha möjlighet att använda den ny planerade betalningsinfrastrukturen. Det kan komma som ostrukturerade referenser. Det innebär att viss information inte kommer att komma fram till betalningsmottagaren (till exempel bild) beroende på betalningsmottagarens möjligheter. Till skillnad från idag kommer informationen om vem som betalat samt dennes adress att finnas med i återredovisningen. Hur denna kan information presenteras/redovisas besvaras av respektive bank.

OCR

Kommer jag kunna fortsätta ha OCR-referenser på mina fakturor?
Ja, så länge som Bankgiro- och Plusgirobetalningar fortsätter att erbjudas kommer OCR-referenser att finnas. Viktigt är dock att den OCR-referens som du anger på fakturan är korrekteftersom OCR-referenser kontrolleras av betalarens bank innan de skickas. Om OCR-referensen är felaktig så avvisas betalningen (skickas inte vidare).

Hur länge kan jag använda mitt Plusgiro- respektive Bankgiro-nummer?
Det kommer finnas kvar till annat bestäms.

Kommer hård och mjuk kontroll finnas kvar?
Hård respektive mjuk kontroll är något som bestäms av betalningsmottagaren och kommer finnas kvar så länge banker erbjuder detta till betalningsmottagare.

Finns längdkontrollen kvar på gironumren?
Ja, så länge banker erbjuder detta.

Kommer OCR-kontroll även finnas på filbetalningar?
Ja, generellt sett kommer OCR-kontroll att genomföras på filbetalningar. I den nya ISO-standarden används s.k. XML-filer och i dessa kommer endast referensfält som markerats med SCOR att valideras.

Befintliga filtjänster fungerar som idag.

Kommer man under övergångsperioden validera OCR via LB-rutinen?
Nej, det kommer att fungera som idag.

Kommer det även att komma transaktioner via den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen i filen för Bankgiro Inbetalningar?
Nej, transaktioner via den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen redovisas direkt från banken.

Kommer hård kontroll finnas i internetbankerna (bankens digitala tjänst) som idag?
Så länge alias används kommer det att vara som idag.

Kan man öppna upp nya Bankgironummer eller Plusgironummer/Alias med befintligt regelverket under transformationsperioden?
Ja.

Kan man fortfarande använda OCR-avierna för kuverttjänsterna i den nya planerade betalningsinfrastrukturen?
Ja.

Löner, pensioner och bidrag

Förberedelse inför transformationen?
Företag och affärssystemleverantörer behöver förbereda sig för att kunna fortsätta göra sina betalningar via den nya planerade betalningsinfrastrukturen. Eventuellt även skapa nya interna processer för att kunna genomföra betalningen.

Bankerna behöver även informera om vad de kommer att erbjuda för produkter/tjänster samt att när de går över till det nya formatet. Den svenska regeln om när utbetalningen ska vara bokad finns kvar.

Hur vet jag vilka tjänster, format och så kallade stopp-tider som planeras?
Som kund är det viktigt att du har en dialog med din bank för att förstå vad just din bank planerar att införa för tjänster, krav på format och så kallade stopp-tider så att du som kund vet hur du behöver anpassa dina system och interna processer.

Kommer banken erbjuda pappersåterrapportering?
Vad banker kommer att erbjuda kan bara besvaras av respektive bank.

Kommer löntagare fortfarande få lönen/pension/bidrag insatt på kontot kl. 00.01 på utbetalningsdagen?
Ja.

Vad behöver mitt företag göra för förändringar de planerade förändringarna rörande lön, pension och bidrag?
Företaget behöver prata med sin bank för att ta reda på mer rörande förändringarna då vissa delar är bankspecifika. Företaget behöver även prata med sin affärssystemleverantör och eventuell lönebyrå för att säkerhetsställa att de i tid kan hantera det nya formatet. Mottagarens namn måste skickas med i filen.

Hur lång tid i förväg behöver mitt företag kontakta affärssystemleverantör samt bank när det gäller en möjlig övergång till den nya planerade betalningsinfrastrukturen?
Så snart som möjligt efter att du har läst denna information bör dessa kontaktas. Tänk på att förändringar av era interna processer också kan ta tid. Likaså övergången till nytt format.

Är det fler produkter än lön, pension och bidrag som kommer att ändras?
Ja. För att få reda på vad som förändras behöver du prata med din bank.

När måste jag senast skicka lönefilen till banken?
I den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen kan utökade stopptider möjliggöras. För att veta vad som gäller hos just din bank behöver du kontakta dem.

Privat- och företagskunder gemensamt

Värdeavier

Jag gör regelbundet utbetalningar via värdeavi till mottagare som jag saknar kontouppgifter till, hur gör jag då?
Om den planerade nya betalningsinfrastrukturen inte kommer att erbjuda värdeavier, måste ert sätt att hantera/administrera nyregistrering (era processer) förändras så att ni inhämtar kontouppgifter för mottagare. Alternativt ta kontakt med en bank som erbjuder tjänsten värdeavier.

Min kund/motpart vill inte uppge sitt kontonummer, hur gör jag då?
I dessa fall kommer det potentiellt inte vara möjligt att skicka en betalning i den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen. Ta en kontakt med din bank för att rådgöra vilka alternativ som finns.

Min kund/motpart har inte något konto, hur gör jag då?
Uppmana din kund att öppna ett konto i en svensk bank. Enligt gällande lag så har alla privatpersoner som är lagligen bosatta inom EU rätt till ett konto i Sverige.

Jag gör regelbundet utbetalningar till mottagare som jag saknar kontouppgifter till genom att skicka en värdeavi (vid en första utbetalning, lön, pension etcetera) – vad ska jag göra?
För att göra en utbetalning behöver du potentiellt ett kontonummer alternativt diskutera med din bank.

Jag gör regelbundet betalningar av enstaka karaktär (skadereglering, återbäring, etcetera) – vad ska jag göra?
Du behöver potentiellt antingen ändra er hantering/administration (era processer) så att kontonummer inhämtas vid registrering av ärende. Diskutera med din bank hur du bäst kan göra dina betalningar.

Jag sköter dödsbon åt kunder, hur gör jag i en framtid utan värdeavier?
Säkerställ att den avlidnes konto inte avslutas förrän samtliga betalningar inkommit (från Skatteverket, försäkringsbolag, pensionsinstitut etcetera). Du kan även ta kontakt med din bank för att rådgöra vilka alternativ som finns.

Hur gör en mottagare för ett dödsbo i en framtid utan värdeavier?
Avsluta inte den avlidnes konto förrän samtliga betalningar inkommit (från Skatteverket, försäkringsbolag, pensionsinstitut etcetera).

Jag ska betala till ett dödsbo, hur gör jag i en framtid utan värdeavier?
Normalt avslutas inte den avlidnes konto under de närmaste månaderna, så en kontoinsättning bör fungera som vanligt. Kontakta dödsboet när kontonummer saknas till den avlidne.

Kommer jag kunna få en värdeavi i framtiden?
Det är upp till varje bank att erbjuda tjänsten om den inte kommer att erbjudas i den planerade nya betalningsinfrastrukturen.

Om jag får en värdeavi, var kan jag lösa in den?
Det beror på vem som är utställare av värdeavin.

ERP-relaterade frågor

Vad behöver bankerna göra? Behöver de anställa massa utvecklare för att utveckla nya tjänster som ersätter bankgiroprodukterna? Eller är det vi som systemleverantörer som kommer att behöva dra det stora lasset?
P27 utvecklar plattformen för den nya planerade betalningsinfrastrukturen och bankerna behöver utveckla och anpassa sina system, produkter och tjänster för betalningar. De anpassningar som de allra flesta banker behöver göra i sina system är av en betydande storlek. Man får inte glömma att dagens betalningsinfrastruktur funnits sedan mer än 40 år och att dess system integrerats långt in i bankernas egna system. Exakt hur mycket som ni systemleverantörer behöver göra vet vi inte helt exakt. Men den uppfattning vi fått i de dialoger som vi haft de senaste 2 åren är att det åtminstone inte handlar om mycket stora förändringar. Så, vår bedömning i dagsläget är att det inte är så att ni som systemleverantörer behöver dra det största lasset.

Våra kunder känner en viss oro inför att det kommer en stor förändring, kan du ge dem några tips på vad de kan göra redan nu? Eller hur de ska tänka kring detta?
Först och främst vill vi säga att de inte ska behöva känna sig oroliga. Det är i och för sig helt naturligt att känna viss oro inför en sådan här stor förändring som är den största på minst 50 år, men det finns tid till förberedelse. Man bör, som tidigare nämnts, tänka på att i den nya planerade betalningsinfrastrukturen sker filkommunikation direkt mot bank och därmed är det viktigt att ha ett till banken anpassat filformat. De flesta banker kan redan idag hantera ISO-format och jag rekommenderar att era kunder har dialog med er och sin bank vad de kan göra redan idag för att förbereda sig.

Sedan är det så att P27s och Bankgirots tjänster under en övergångsperiod kommer fungera parallellt så att transformationen till den planerade nya betalningsinfrastrukturen kan göras på ett tryggt och säkert sätt.
Det tips vi skulle vilja ge är att era kunder är att de ska lyssna med sin bank. Vad kommer deras bank erbjuda framöver. Nya lösningar och möjligheter kan göra att företagets processer kan ändras i en positiv riktning. Det kan vara så att någon funktion som företaget använder idag kanske försvinner och man behöver då analysera hur detta påverkar. För de allra flesta kommer det vara en ganska lugn resa under transformationen.

Är det ett krav att ISO20022-filen ska innehålla bankkontonummer?
Om det avser en kontoöverföring (till exempel lön) så är svaret JA.

Ett bankkontonummer behövs INTE om det är en betalning till ett Bankgironummer eller ett Plusgironummer. Då ska ett Bankgironummer eller ett Plusgironummer finnas med.

Kan ni rekommendera att man konverterar ISO20022-filer till BGMAX-filer (eller vilket format som man har) som en temporär lösning tills dess att infrastrukturen har "landat"? Är formatet så pass liknande de befintliga vad gäller innehållet att detta är möjligt?
Om möjligt bör man undvika att konvertera då det inte är 1 till 1 förhållande mellan de olika formaten.

Som temporär lösning kan konvertering dock vara en nödvändighet i vissa situationer, i sådana fall ska man naturligtvis göra det.

Kan enskilda banker ha egna handlingsplaner så att de till exempel nekar nuvarande filformat tidigare än P27 transformationsplan?
Ja, datum för omläggning av filtrafiken till bank sätts helt individuellt av respektive bank. Dock behöver samtliga banker förhålla sig till det slutdatum som gäller för detta.

Vid ERI/samlad betalning, blir det ett totalt pris eller ett pris per ingående betalning/referens?
Kontakta er bank för uppgifter om vad banken erbjuder samt priset för detta.

Sigillering av utbetalningsfiler, blir det en standardiserad process eller är det upp till varje bank att välja sättet att sigillera?
Vad respektive bank kommer erbjuda kan komma att variera. Kontakta er bank för mer information.

Vilka NYA betalprodukter som vi inte har idag ser ni som realistiskt kan komma att uppstå inom P27?
Här är det enbart fantasin som sätter gränser. I det korta perspektivet handlar det mest om att bankerna får möjlighet att erbjuda mer anpassade produkter till kunderna jämfört med dagens produkter som är av typen ”en storlek passar alla”.

Kommer alla Credit Transfer-betalningar som går i den nya clearingen att avvecklas som realtidsbetalningar eller kommer det att se ut som det är idag (x antal avvecklingstillfällen per dag)?
SEK-Batch kommer att ha 10 möjliga avvecklingsomgångar per dag. Den stora skillnaden är att dagens avvecklingsomgångar är helt produktorienterade vilket de framtida avvecklingsomgångarna inte kommer att vara. Det innebär att det kommer finnas en möjlighet att få stora delar av sin återredovisning tidigt på dagen. Exakt vad bankerna kommer erbjuda kan bara besvaras av respektive bank.

När det gäller SEK-Instant så avvecklas sådana betalningar styckevis och i realtid.

Vad är skillnaden på CINV och SCOR?
SCOR är en referens som måste kunna valideras (med en checksiffra). RF- och OCR-referenser är typiska sådana. CINV är också en strukturerad referens, men den behöver inte kunna valideras. Det kan till exempel vara ett fakturanummer.

Kan man skicka en betalning med en CINV till ett BG-nummer med hård OCR-kontroll?
Ja, om inte banken som betalfilen skickas till inte stipulerar annorlunda i sin MIG.

Är det korrekt uppfattat att en SCOR-betalning kan ha svensk OCR-referens eller RF referens men dessa referensnummer kan vara uppbyggda på olika sätt? Svenska OCR kan ha längdsiffra och kontrollsiffra men RF referens bara kontrollsiffra, stämmer det?
Det finns en tydlig skillnad mellan dessa två typer av referenser. Den synliga skillnaden är att en RF-referens alltid börjar med bokstäverna RF medan en OCR referens aldrig har bokstäver.
Vid initiering med fil anges vilken typ av SCOR-referens som angivits i fältet – vilket gör att banken vet hur den ska validera.

Kommer RF-nummer att stödjas i stället för traditionell OCR (i SCOR-fältet)?
Ja, såvida banken som betalfilen skickas till inte stipulerar annorlunda i sin MIG.
Kommer det inte gå att skicka strukturerade referenser, t ex score för en kontoinsättning i o m den nya betalinfrastrukturen?
SCOR kan endast vara en RF-referens om det skickas till ett kontonummer, det vill säga IBAN.

När det gäller redovisningsfiler för inbetalningar som kommit in till vårt konto, kommer dessa filers format att påverkas?
Det är högst troligt att det kommer att ske. För att få kunskap om när det sker samt vad alternativen är så behöver ni kontakta respektive bank.

Finns det möjlighet för banker att inte gå med i infrastrukturen och kan en ERP-leverantör behöva stödja flera format/standards?
För närvarande planerar alla banker att delta i den nya infrastrukturen. I den nya betalningsinfrastrukturen kommer ISO20022 att användas (dvs samma standard). Banker kan dock erbjuda lite olika filkommunikationstjänster så kontakta er bank för mer information.

Vad händer med Autogiro?
Planeringen av transformationen av Autogiro och Bankgiro e-Faktura pågår. Information kommer att ges när det finns en framtagen transformationsplan för dessa tjänster.

Kommer betalningsfunktionen Autogiro att finnas i den nya strukturen?
I den framtida betalningsinfrastrukturen planeras det för någon form av automatiska betalningar med en liknande kundupplevelse som autogirotjänsten. Planeringen av transformationen av Autogiro och Bankgiro e-Faktura pågår. Information kommer att erhållas då det finns en framtagen transformationsplan för dessa tjänster.

Visst är det väl så att Autogiro som vi känner till idag kommer att försvinna i och med den nya betalinfrastrukturen, och den kommer att ersättas av Request to Pay?Planeringen av transformationen av Autogiro och Bankgiro e-Faktura pågår. Information kommer att ges när det finns en framtagen transformationsplan för dessa tjänster

Förutsätter ERI en samlad betalning?
Ja, ERI är ett begrepp som används för en betalning med flera underliggande referenser och belopp, en så kallad samlad betalning.

Hur får mottagaren information om vilka fakturor/kreditnotor som betalningen avser om betalningen innehåller fler än 15 referenser?
ERI gör det möjligt att ha upp till 999 referenser. Om mottagarbanken erbjuder ERI så kommer det att redovisas på det sätt som mottagarbanken erbjuder.

Fungerar OCR-kontrollen även om användaren skickar flera fakturor via ERI? Och då anger att två av fakturorna är kredit och en är debit?
Ja.

Kan bankerna kan dra t ex fackföreningsavgift för SALA-betalning (så som görs idag)?
Vad respektive bank kommer erbjuda kan komma att variera. Kontakta er bank för mer information.

Kommer avsändare att kunna välja om betalningar initierade i en fil ska klump-bokas eller bokas styckvis?
Generellt finns den möjligheten men vad respektive bank kommer erbjuda kan komma att variera. Kontakta er bank för mer information.

Vilka skillnader finns i hanteringen av betalningstyperna SALA, PENS och SSBE?
Generellt sett finns det ingen skillnad mellan dessa tre ”Category Purpose-koder”. Men de skiljer sig från övriga kontoöverföringar eftersom de krediteras på mottagarens konto kl. 00:01.

Får det förekomma flera betalningar med samma mottagare, referens och belopp i samma fil?
Ja, såvida den bank som betalfilen skickas till inte stipulerar annorlunda i sin MIG.

Vi använder oss idag av BG-inbetalningar och Autogiro-inbetalningar som vi valt att dagligen få samlat i återrapporteringar för samtliga våra kunder i en och samma fil. Våra kunder har alla valbara banker och denna funktion finns genom Bankgirot idag. Kommer det att finnas motsvarande masshanteringsfunktioner hos bankerna i framtiden?
Nej, återrapporteringen kommer att hanteras av respektive bank. Beroende på hur detta ser ut och vad respektive bank erbjuder kan det finnas möjligheter att ”slå ihop det” i ett senare steg.

Hur skickar betalningsavsändaren en strukturerad betalning med CINV, fyller avsändaren själv i ett fält i ett banksystem? Jag frågar eftersom vi i ett mottagande system av betalning vill veta hur säker den referensen är när vi allokerar betalningen.
Beroende på hur betalaren initierar detta är det lite olika. Om betalaren initierar betalningen genom att skicka in en betalfil i formatet PAIN så sätter betalaren själv CINV-parametern. Om betalaren initierar betalningen via en av bankens digitala kanaler så sätts parametern av banken – i dessa fall kan man inte utgå ifrån att det blir strukturerad referens med parametern CINV.

Hur exakt måste betalningsmottagaren namn stämma överens i betalningsuppdragen? Stavning, förkortade företagsnamn etcetera?
Det kommer inte utföras några kontroller av stavning och liknande.

Kommer även mobilnummer släppas som alias för att kunna användas mer generellt än enbart via Swish?
Det återstår att se. Det finns åtminstone inget som omöjliggör detta i den nya betalningsinfrastrukturen.

Vad är NPC Schemes?
NPC har i nuläget publicerat två regelverk; NPC Credit Transfer Scheme (publicerad i december 2019) och NPC Instant Credit Transfer Scheme (publicerad i februari 2020). Dessa regelverk är uppsättningar av regler, metoder och formatbeskrivningar för att uppnå interoperabilitet för bank-till-banköverföringar för svenska och danska kronor, antingen som så kallade batchbetalningar eller realtidsbetalningar. Regelverken är skrivna på en konceptuell nivå och till dessa finns olika implementationsguider samt rekommendationer kopplade. Regelverken bygger på och är väldigt lika de regelverken för betalningar som European Payments Council (EPC) tillhandahåller för Euro inom Single Euro Payment Area (SEPA) och meddelandeformatet ISO20022.

Vilka skillnader mot SEPA standarden har beslutats?
Bankerna och betalinstitut kan ansluta sig till någon eller båda valutorna (svenska kronor, SEK, respektive danska kronor, DKK) samt till ett eller flera scheman.
Bankerna och betalinstitut kan välja om de avser att ta emot gränsöverskridande betalningar eller inte.
Utöver IBAN som definierar ett mottagarkonto, kan även ett Alias/Proxy användas av kunden och kommer i dessa fall att vidarebefordras till mottagarbanken i ett nytt separat attribut (AT-25).
De nya nordiska regelverken gör det möjligt att skicka betalningar med ERI (Extended Remitted Information) och betalningar utan ERI i samma fil. Detta gäller för de banker som valt att acceptera ERI samt erbjuder tjänster som gör det möjligt. De underliggande beloppen i en ERI-betalning kommer att valideras mot det totala beloppet för betalningsmeddelandet. I en ERI-betalning kan kreditfakturor ingå – totalbelopp måste överstiga 0,00 SEK.
Obligatorisk validering av de strukturerade referenserna OCR- samt RF-referenserna.
Teckenuppsättning tillåter skandinaviska tecken och @.
Beloppen kan ha upp till 11 siffror (9 siffror för SEPA-betalningar).
Vissa skillnader i användning av Local Instrument, Charge Bearer och Service Level.