Rapport om bankkonkurrensen

Konkurrensen på den svenska bankmarknaden 2019

Analysföretaget Copenhagen Economics har gjort en ny omfattande studie av hur konkurrenssituationen på bankmarknaden i Sverige och i jämförbara länder ser ut. Studien visar bland annat att bankmarknaden i Sverige inte är en mer koncentrerad än i andra länder, det är god konkurrens mellan många olika aktörer och att räntorna till både hushåll och företag är bland de lägsta i Europa. Dessutom är de svenska banker är internationellt sett är mycket kostnadseffektiva och ligger i digitaliseringens framkant. Open banking har gjort det möjligt för olika aktörer att konkurrera om alla delar i bankernas värdekedja. I rapporten konstaterar man att "vi ser inga tecken på bristande konkurrens i den svenska banksektorn".

Sammanfattning av Copenhagen Economics rapport

I analysen av konkurrensen på den svenska bankmarknaden har vi kartlagt:

• Grundläggande fakta om banktjänster i jämförelse med andra EU-länder, för att se om det finns några indikationer på ett otillräckligt konkurrenstryck i svensk bankverksamhet sett i ett internationellt perspektiv.
• Om priserna inom det svenska bankväsendet är kostnadsdrivna, särskilt vad gäller bolånemarknaden.
• Hur lätt det är för svenska bankkunder att byta bank.


I analysen ser vi inga bevis eller indikationer på bristande konkurrens i den svenska bankbranschen: 

• Utlåningsmarginalen (skillnaden mellan ränteintäkter och ränteutgifter som andel
av de totala lånen) är bland de lägsta i Europa, cirka 0,4 procentenheter lägre än genomsnittet i EU.
• De svenska bankernas driftskostnader är bland de lägsta i EU, vilket tyder på ett tillräckligt konkurrenstryck för att konkurrera ut ineffektiva banker.
• Prisförändringar på den svenska bankmarknaden verkar vara kostnadsdrivna, eftersom de banker som har upplevt de största minskningarna av driftskostnader under de senaste fem åren också har gett sina kunder de största prissänkningarna.
• Bankmarknadens koncentration i Sverige är genomsnittlig bland jämförbara länder
(notera dock att för bankmarknaden är marknadskoncentrationen är ett olämpligt mått på konkurrens, se diskussion i huvudrapporten).

Den svenska kreditmarknaden är dynamisk och olika aktörer innehar rollen som  marknadsledare under olika perioder. Även om de fyra största aktörerna fortfarande har en stark ställning på marknaden har de kontinuerligt under lång tid förlorat  marknadsandelar till mindre banker.

Dynamiken på den svenska kreditmarknaden främjas av att inlåsningseffekter är små för svenska bankkunder:

• Till skillnad från många andra länder är kostnaderna för bankbyte låga. Till exempel finns det vanligtvis inga direkta kostnader för svenska kunder när de byter bank.
• Den höga graden av digitalisering av banksektorn har minskat det administrativa krånglet med att byta bank. Webbplatser för jämförelse online har gjort det lätt
för privatkunder att hitta de mest konkurrenskraftiga bankerbjudandena.
• Merparten av den information som behövs för att göra kreditbedömningar är, till skillnad mot i många andra länder, allmänt tillgänglig, vilket minskar osäkerheten för bankerna när man tar emot nya kunder.

Digitaliseringen har också gjort det enklare för kunderna att nyttja flera banker, vilket  gör bankmarknaden mer dynamisk. Särskilt bolånemarknaden framstår som dynamisk med en hög omsättning av kundstocken, där cirka en fjärdedel av alla bolån har  emitterats under det gångna året. 

Ett ämne som har diskuterats flitigt i Sverige är en ökning av marginalen på bolån sedan finanskrisen. Här finner vi att:

• Under perioden fram till finanskrisen (2004–2008) minskade bolånemarginalen med cirka 0,5 procentenheter. Efter finanskrisen ökade bolånemarginalen igen med cirka 0,6 procentenheter (2008–2018). Bolånemarginalen är alltså tillbaka på ungefär samma nivå som före krisen.
• Genom att bryta ned bolånemarginalen i olika delkomponenter ser vi att ungefär två tredjedelar av förändringarna i bolånemarginalen sedan finanskrisen kan hänföras till förändrade kapitalkrav. När kapitalkraven ökar så ökar även kostnaderna för finansieringen, vilket driver upp bolånemarginalen.

Vår analys tyder således på att ökningen av bolånemarginalen sedan finanskrisen i första hand är en kostnadsdriven återgång till nivån före krisen. 

Sammantaget finner vi att en striktare finansiell reglering har ökat bolåneräntan med  cirka 0,5 procentenheter sedan finanskrisen. Det motsvarar cirka 5 000 kronor per år för den genomsnittliga svenska bostadsägaren.

Så här långt har digitaliseringen av bankbranschen inneburit att befintliga processer  effektiviserats och snabbats upp. På senare år kan man se att bankbranschen har börjat ta fram helt nya tjänster, som möjliggjorts av digitaliseringen, vilket gradvis förändrar  finansmarknadens grundstruktur.

En sådan strukturförändring är att hela värdekedjan har börjat öppnas upp. Konkurrensen sker idag huvudsakligen när kunder väljer av bank, men i framtiden kan konkurrens uppstå i varje steg av värdekedjan. Denna process, som brukar kallas ”open banking” kommer  antagligen att ske i en allt större utsträckning i takt med att entreprenörer hittar nya  affärsmöjligheter. 

Resten av sammanfattningen är strukturerad enligt följande:
I avsnitt 1 ger vi en kort beskrivning av den svenska bankmarknaden och dess dynamik. 
I avsnitt 2 tittar vi på olika konkurrensindikatorer i jämförelse med andra länder. I avsnitt 3 analyserar vi i vilken grad ökningen av bolånemarginalen sedan finanskrisen drivs av ökade kostnader. Slutligen ger vi i avsnitt 4 ett antal exempel på hur digitaliseringen ökar konkurrensen på bankmarknaden.