Bankerna arbetar för höjt förtroende

När det gäller förtroendet för olika samhällsinstitutioner kommer bankerna på tolfte plats av 21. Högst förtroende har svenskarna för sjukvården och lägst för EU-kommissionen. Det visar förra höstens SOM undersökning som presenterades i april.

■ Varje vår sedan 1986 publicerar SOM-institutet i Göteborg (där förkortningen SOM står för Samhälle Opinion Massmedia) en omfattande undersökning av förändringar i svenska folkets attityder och beteenden, och vad som ligger bakom förändringarna. När det gäller förtroendet för olika samhällsinstitutioner kommer bankerna på tolfte plats av 21. Högst förtroende har svenskarna för sjukvården där över 60 procent säger sig ha ganska stort eller mycket stort företroende. Lägst är förtroendet för EU-kommissionen där endast 15 procent svarar att de har så stort förtroende.

Undersökningen bygger på ett stort antal intervjuer. De fem svarsalternativen har under många år varit mycket stort förtroende, ganska stort förtroende, varken stort eller litet förtroende, ganska litet förtroende och mycket litet förtroende.

Förtroendebalansen för till exempel försvaret har under de senaste årens mätningar legat kring noll. Detta visar att andelen som har förtroende och som inte har förtroende för försvaret är ungefär lika stora.

Förtroendebalansen är utformad så att förändring i förtroende ger dubbelt utslag, eftersom andelen med förtroende minskas med andelen utan förtroende. Det innebär att 10 balansmåttsenheter förändring av förtroendebalansen uppkommer om 5 procent av svarspersonerna ändrar åsikt från förtroende till icke-förtroende eller tvärt om uppvisar de genomsnittligt lägsta förtroendesiffrorna.

Basförtroende är den tillit man själv har för en samhällsinstitution och som påverkar graden av förtroendet man hyser för institutioner. Oavsett i vilken mån man uppfattar dem som välfungerande eller inte.

Basförtroendet förväntas ligga tämligen fast. Samhällsförtroende ändras däremot till följd av våra egna bedömningar av samhällets utveckling.

De politiska institutionerna kännetecknas av relativt lågt förtroende, vilket är naturligt då en stor del av befolkningen sympatiserar med andra politiska partier än de som är i regeringsställning. Vissa institutioner är socialt inkluderande och dessa tenderar att få högt förtroende. Exempel på sociala institutioner är polisen och domstolarna. Till kategorin etablissemanget hör till exempel storföretagen, riksbanken och kungahuset. Här ingår även bankerna. En fjärde typ av institutioner kan benämnas media och består av bland annat radio/tv, dagspressen och universitet och högskolor.

Publicerat den 4 maj 2012