Vår man i Bryssel:
Lagstiftningsprocessen i EU - exemplet CRD IV

"På sitt så kallade kollegiemöte den 20 juli antog EU-kommissionen förslaget till hur EU ska genomföra Basel III-överenskommelsen. Rykten om förseningar hade florerat då olika kommissionärer och general-direktorat lär ha haft invändningar mot Barniers tidigare utkast till förslag, vilket under våren varit föremål för interna diskussioner på kommissionen.

Men nu gick alltså förslaget igenom och sannolikt var tidsfaktorn avgörande, varför några förseningar inte blev fallet. Lagen är nämligen tänkt att träda ikraft den 1 januari 2013 och med stundande utdragna förhandlingar ville givetvis kommis-sionen inte riskera att EU inte hinner genomföra en global överenskommelse i tid.

På Bankföreningen har augusti månad ägnats åt diskussioner med medlemmarna om vad som ska vara de svenska bankernas gemensamma position i vår dialog med lagstiftarna. Då förslaget totalt omfattar cirka 700 sidor lagtext är det många frågor som omfattas. Förutom de rena kapitaltäckningsfrågorna avhandlas också ersättningsfrågor, styrningsfrågor, sanktioner med mera. Att hitta gemensamma och användbara ståndpunkter är ofta en grannlaga uppgift. Dels ska samtliga medlemmar vara överens, dels bör ståndpunkten vara politiskt gångbar. Att bara säga nej och vända sig emot hela eller delar av förslag utan att visa konstruktivitet räcker ofta inte långt i EU:s lagstiftningsprocess.

Parallellt med detta är också ambitionen att vi i så stor utsträckning som möjligt ska söka koordinera vår position med våra nordiska och baltiska kollegor. Dels delar vi många intressen i och med att vår marknad är så pass integrerad. Men kanske viktigare är att en gemensam nordisk-baltisk synpunkt får ett helt annat gehör i Bryssel än en svensk synpunkt någonsin kommer att få.

Dessa bägge ståndpunkter, den svenska och den nordisk-baltiska, ligger till grund för Bankföreningens påverkansarbete och diskussioner med lagstiftarna under hela lagstiftningsprocessen. Synpunkterna lämpar sig olika väl att framföra till olika personer och vid olika tidpunkter i lagstiftningsprocessen. Exempelvis fäster en fransk attaché i rådet eller en österrikisk rapportör i Europaparlamentet sannolikt större vikt vid den nordiska positionen. Svenska regeringsrepresentanter lusläser förhoppningsvis i stället de svenska synpunkterna. Det är också stor skillnad på vad som lämpar sig att framföra i inledningen av förhandlingarna då spelplanen är mer öppen, och längre fram då positionerna satt sig och antalet tänkbara lösningar ofta begränsats avsevärt.

Hur ser då den kommande processen ut? Under september inleddes parallella förhandlingar och diskussioner i EU:s två lagstiftande institutioner, rådet och Europaparlamentet. I rådet håller det polska ordförandeskapet veckovisa förhandlingar med start i månadsskiftet september-oktober. Dessa lär pågå en bra bit in på våren 2012 innan medlemsländerna kan enas om rådets gemensamma position, som sedan ligger till grund för diskussionerna med Europaparlamentet.

Motsvarande process i Europaparlamentet inleddes i september då ledamöterna i ECON-utskottet hade en första diskussion om kommissionens förslag. Nästa milstolpe blir kring årsskiftet då rapportören, Othmar Karas, lägger fram sina ändringsförslag. Dessa tillsammans med (sannolikt) hundratals andra ändringsförslag från enskilda ledamöter blir sedan föremål för omröstning under våren. Resultatet av omröstningen utgör rapportörens förhandlingsmandat vid förhandlingarna med rådet.

Sedan inleds trilogen, det vill säga den process vid vilken rådets och Europaparlamentets positioner jämkas samman till en politisk överenskommelse. Det sker normalt sett i form av en mer eller mindre strukturerad diskussion mellan rapportören, ordförandeskapet och kommissionen. Därefter antas texten simultant av rådet och av Europaparlamentet.

Det är i korthet vad som står för dörren i Bryssel i arbetet med att genomföra Basel III-överenskommelsen i EU. Bankföreningen kommer att vara en del av processen och bevaka den noggrant, från början till slut. Mer rapportering om det arbetet lär följa."

Mårten Wierup

Publicerad den 4 oktober 2011