Nout Wellink: "Basel III - ett kraftfullt paket"

Som ordförande i Baselkommittén för banktillsyn är Nout Wellink den som sitter inne med flest svar vad gäller de finansiella regleringar som är på gång i världen just nu, Basel III. I november var han i Stockholm på Bankföreningens årliga konferens, Bankmötet, och Nyhetsbrevet passade på att ställa några frågor.

Baselkommittén är det center i världen där de tyngsta finansregleringarna har sitt ursprung. Det är visserligen bara rekommendationer som kommittén utfärdar, men eftersom uppdraget kommer från G20 har världens ledande ekonomier förbundit sig att följa dem. Via EU-direktiv kommer de så småningom in i svensk lagstiftning.

I kommittén sitter representanter för centralbanker och tillsynsmyndigheter från 27 länder, som USA, Kina och även Sverige. Nout Wellink själv är chef för den holländska centralbanken.

Tror du någonsin vi får uppleva en liknande finanskris igen?

– I och med Basel III och andra åtgärder som införs över hela världen, anser jag att vi har ett väldigt kraftfullt verktygspaket för att förebygga en liknande kris. Men det finns fortfarande mycket kvar att göra, till exempel att implementera Basel III i lagstiftning och tillsynspraxis. Och är det något vi har lärt oss så är det att finanskriser alltid bjuder på oväntade inslag. Så vi kommer aldrig att kunna eliminera risken för en kris helt.

Frångår principen om risk
Den nuvarande standarden Basel II bygger på att man tar långtgående hänsyn till risk när man bestämmer en banks kapitalkrav. I Basel III föreslås måttet leverage ratio, det vill säga bankens kapital i förhållande till bankens utlåning oavsett risk. Vilka tankar låg bakom beslutet att rekommendera ett icke riskbaserat mått?

– Leverage ratio ska fungera som sista spärr utöver de riskbaserade minimimåtten. Under tiden som föregick krisen rapporterade många banker väldigt starka primärkapitalsiffror, samtidigt som de lyckades bygga upp höga risker, både på och utanför balansräkningen. Det kompletterande måttet leverage ratio ska hjälpa till att tygla uppbyggnaden av överdriven risk i systemet. Det ska också fungera som ett extra skydd mot försök att tricksa med de riskbaserade kapitalkraven och ska hjälpa till att undvika modellrisker.

– Avsikten med leverage ratio är att det ska ha en ganska enkel konstruktion, att det ska inkludera tillgångar både i och utanför balansräkningen ochvara tillämpbart på alla banker på ett enhetligt sätt.

Hur ska ni säkerställa att avsikten uppnås?

– Eftersom tanken är att leverage ratio ska fungera som en sista spärr, såmåste det hamna på en nivå så att det inte gör de riskbaserade standarderna i Basel III verkningslösa. Efter att ha kört standarderna parallellt ett tag ska vi utvärdera resultatet i de här avseendena och göra slutjusteringar om det visar sig nödvändigt.

Förslaget om likviditetsrisker ändrades
Tidigare i år tog Baselkommittén in data från en mängd banker för att göra en konsekvensanalys av de nya reglerna. Kommittén har också bett att få in synpunkter på sina förslag genom att sända ut dem på konsultation. Ett förslag, det om ”net stable funding ratio”, gäller kravet att en del av bankernas finansiering ska vara långfristig, och därmed stabilare. En omarbetad version av förslaget sägs vara på gång i slutet av året.

Vad var det som kom fram i konsultationssvaren och i konsekvensanalysen som nu kan leda till ändringar av förslaget?

– Det mått vi föreslagit är ett viktigt men också komplext verktyg. Det kräver viktning av många in- och utflödesvariabler. Vi hade liten erfarenhet av hur allt skulle fungera ihop, så konsultationen och konsekvensanalysen gav värdefull information. Till exempel såg vi att de första förslagen skulle få oönskade konsekvenser på flera områden. Vi har därför gjort ändringar, samtidigt som vi har hållit fast vid målet att komma åt banker med instabila finansieringsmönster.

I Basel III kommer också krav på att banker ska hålla mer kapital när den totala utlåningen i landet blir överdrivet stor i förhållande till BNP. Detta extra kapital kallas för en kontracyklisk buffert. Tanken är att den ska verka återhållande i goda tider och sedan kunna användas av bankerna i dåliga tider. Det är upp till de enskilda ländernas centralbanker eller tillsynsmyndigheter att bestämma vad som är en överdriven kreditgivning.

Kapital som klarar stöten
Har ni bestämt vilken typ av kapital som ska tillåtas i den kontracykliska bufferten?

– Det jag kan säga är att bufferten ska bestå av kärnprimärkapital eller annat helt förlustabsorberande kapital. Baselkommittén håller på och undersöker om ’contingent capital’ (red: instrument i både primär- och supplementärkapital som vid en särskild gräns ska omvandlas till aktier) ska kunna användas i en kontracyklisk buffert eller inte.

Om en bank har tvingats bygga upp en kontracyklisk buffert på grund av överdriven kredittillväxt, hur ser du på möjligheten att sedan montera ner bufferten när kredittillväxten avtar igen? Tror du marknaden accepterar att en bank minskar sitt kapital när tiderna blir sämre?

– Det verkar osannolikt att den beslutsfattande myndigheten, efter att obalanser byggts upp under ett antal år, skulle besluta att släppa på buffertkravet vid första bästa tecken på normal kredittillväxt. Myndigheterna rekommenderas att noggrant studera andra indikatorer som kan tyda på fortsatta obalanser, och att använda nödvändigt omdöme. Observera också att det inte handlar om årlig kredittillväxt, vilket skulle vara volatilt, utan om själva nivån på utlåningen jämfört med nivån på BNP. I ditt scenario skulle det betyda att uppbyggnaden av en överdriven utlåning, över trenden, först måste försvinna, och det kan ta ett tag.

Trovärdig ändå
– Som svar på din andra fråga vill jag betona att förslaget har formulerats utifrån antagandet att den kontracykliska bufferten är utöver en trovärdig miniminivå på kapitalkrav. Marknaden bör då kunna lita på att bankerna kan använda det frigjorda kapitalet utan att sätta sin solvens på spel i dåliga tider.

Hur ska ni säkerställa att myndigheter i olika länder gör liknande bedömingar när det gäller överdriven kredittillväxt?

– Baselkommittén arbetar på riktlinjer som ska hjälpa tillsynsmyndigheterna i deras bedömning.

En annan del i de nya regelförslagen från Baselkommittén gäller att man vill definiera systemviktiga banker och sedan ställa högre krav på dem, i ett försök att skydda samhället från problem i de instituten. Det leder dock även till att man delvis sätter tanken om en jämlik konkurrens ur spel. Baselkommittén håller just nu tillsammans med Financial Stability Board, FSB, på att arbeta fram kriterier som kan identifiera en bank som systemviktig.

Hur ska man hitta en definition på systemviktig som inte leder till oönskade konsekvenser och som är hållbar över tid?

Ingen exakt vetenskap
– Man måste komma ihåg att det inte är en exakt vetenskap. Ett instituts systemvikt handlar inte enbart om storlek, utan även om hur sammanflätat det är med andra och hur lätt det är att ersätta. Många små banker har också en nyckelroll i det finansiella systemet, kanske som betalningsförmedlare. Så oavsett vilken lista på kriterier vi kommer fram till ska man inte exkludera andra viktiga aspekter.

Bankföreningen och många andra är bekymrade över hur alla de nya oprövade reglerna ska samverka. Konsekvensanalyser som gjorts på olika håll har gett olika resultat, men Nout Wellink tycker att den som Baselkommittén gjorde under sommaren har varit mycket användbar.

– Vi fick in en mängd information från bankerna. Aldrig någonsin i Baselkommitténs historia har vi gjort en så omfattande analys av så många finansiella institut, där vi undersökt alla effekter både var för sig och tillsammans. Det har hjälpt oss väldigt mycket att bättre förstå bankernas olika affärsmodeller, riskerna de är exponerade för och anpassningen som många banker över hela världen blir tvungna att göra.

Så öppet det kan bli
Vad tycker du om att Baselkommittén har så stort inflytande på länders lagstiftning samtidigt som beslutsprocessen inte är särskilt transparent, om man jämför med lagstiftningsprocessen i EU (eller Sverige)?

– Kommitténs beslutsprocess är så transparent den kan vara. Å andra sidan kan vi inte vara så öppna med datat från konsekvensanalyserna, eftersom det handlar om konfidentiell tillsynsdata. Vi försöker kommunicera viktiga beslut så fort som möjligt. För varje standard vi skapar har vi en konsultationsperiod då branschen, den akademiska världen och den bredare allmänheten kan delta. På vår konsultation om Basel III i april vi fick nästan 300 svar som vi sedan diskuterade noggrannt. Utöver det har vi hållit flera tal då vi också svarat på frågor från publiken.

Se Nout Wellinks fullständiga svar på engelska

Publicerad den 29 november 2010