Michel Barnier
- styr spelreglerna på Europas finansmarknad

Blicken är skarp, minen sammanbiten. EU-kommissionären med ansvar för inre marknaden, Michel Barnier, har landat i Stockholm med sitt följe och sina regelförslag.

Och just i Stockholm jublar man inte åt alla förslagen. Ett är särskilt i fokus, det som begränsar hur mycket bankerna får låna ut i förhållande till sitt kapital, leverage ratio, vilket skulle slå särskilt mot den svenska bolånemarknaden. Vid rundabordssamtalet i Finansmarknadskommittén strax innan, där han fått träffa bland andra Mats Odell och cheferna för Riksbanken och storbankerna, lades en rapport fram som analyserar effekten av om leverage ratio införs i Sverige.

Nyhetsbrevet träffar Michel Barnier efteråt i en dunkel sal i Stadshuset. På hans vänstra sida sitter assistenten som hjälper honom med svaren genom att viska eller skriva lappar. Tätt på den högra sidan finns tolken, som blixtsnabbt fyller i på engelska vad Michel Barnier just sagt på franska. Vad är din kommentar till de svenska invändningarna?

- Det är inte bara de svenska bankerna som har invändningar rörande detta. Här i Europa är man väldigt förbehållsam i frågan jämfört med amerikanerna. Vi har lanserat en konsultation på CRD IV (red. där leverage ratio ingår), men frågan om leverage ratio är bara en av många frågor vi ställer i konsultationsprocessen.

Vad är sannolikheten för en modifiering av förslaget om leverage ratio?

- Det finns inget förslag ännu.

Kan du förstå de svenska invändningarna? - Ja, och vi har för avsikt att lyssna på alla som har åsikter.

Hur går ni vidare med arbetet?

- Förutom att titta väldigt noga på svaren som kommer in i konsultationen har vi också lanserat en makroekonomisk studie som ska titta på de ackumulerade effekterna av olika kapitaliseringsåtgärder. Målet är att kunna lämna ett direktivförslag i slutet av 2010.

Brist på regler
Är kommissionen oroad över effekten på den reala ekonomin av alla nya regler?

- Det som verkligen har oroat mig är effekten av bristen på regler de senaste två-tre åren. Som alla nu förstår finns ett behov av ökad reglering, bättre tillsyn och ett visst mått av ökad moral hos vissa banker.

- Vi vill att åtgärderna ska vara intelligenta och vi lyssnar på alla som berörs. Men vi kan inte låtsas som om krisen aldrig har hänt eller som om den inte hände på grund av vissa bankers agerande, kanske inte här i Europa, men på andra håll. Eftersom krisen inte bara hände på låtsas, kan vi inte heller bara göra låtsasregleringar.

Stegvis implementering
Hur ser kommissionen på möjligheten att införa de olika delarna i CRD IV stegvis, att exempelvis införa kapitalreglerna en annan tidpunkt än likviditetsreglerna?

- Jag tror absolut det kan vara nödvändigt att fasa in Baselpaketet. Vi kommer att använda konsekvensanalyserna till att kalibrera förslagen vad gäller införandetidpunkt och ordningsföljd. Vi ska införa det här på ett sätt så att vi stärker bankernas soliditet utan att underminera kreditgivningen till den reala ekonomin.

I Sverige är man bekymrad över att CRD föreslås bli implementerad samtidigt som Solvens II. Det vill säga, samtidigt som nya regler kraftigt ökar bankernas behov av långsiktigt kapital begränsas försäkringsbolagens möjligheter att placera i bankerna.

- Vad gäller Solvens II så har jag inte bestämt mig ännu om jag håller med CEIOPS (red. den kommitté som utarbetar de tekniska detaljerna i direktivet) i allt de föreslår. Men vi ska vara uppmärksamma på de ackumulerade effekterna av åtgärder och tidsaspekter och ta hänsyn till det i kalibreringen av förslagen.

Många av EU-kommissionens förslag grundar sig på överenskommelser i G20 att genomföra samma finanskrisrelaterade regler världen över. Just leverage ratio är ett förslag som kommit från amerikanskt håll och beslutats i G20. Det finns en oro för att europeiska banker och europeisk ekonomi kommer att drabbas hårdare av de nya reglerna än USA.

Vad gör kommissionen för att se till så att det inte blir så?

- Det är en väldigt viktig aspekt. Vi har regelbundna möten i G20 – nu i helgen exempelvis – där vi stämmer av att vi genomför det här tillsammans, med samma grad av beslutsamhet, även om vi inte alla använder samma verktyg eller åtgärder för att verkställa besluten. Det viktiga är att vi rör oss mot samma mål inom en jämförbar tidsperiod.

- Jag är väldigt angelägen att upprätthålla den här parallellismen och jag använde fyra arbetsdagar i USA häromveckan för att kontrollera att vi går parallellt.

Förutom kapitaltäckningsfrågorna i CRD finns mycket annan krisrelaterad reglering på kommissionens arbetsprogram för året. Att få den nya tillsynsstrukturen på plats är en av Michel Barniers huvudprioriteringar, men också regler kring hur man avvecklar en bank i kris. Nyligen lades ett förslag om att skapa ett nätverk av nationella avvecklingsfonder fram (läs mer på länken nedan).

Vill ej dubblera
Hur ska de förhålla sig till de liknande fonder som redan finns, exempelvis i Sverige som har en stabilitetsfond?

- Jag ser inget skäl till att dubblera existerande arrangemang. Däremot finns det ett behov av att fonderna är underställda en del gemensamma regler. De måste passa in i det nya ramverk för krishantering som vi kommer att lägga förslag på i början av 2011. Det handlar exempelvis om koordinering av gränsöverskridande krishantering.

Men allt handlar ändå inte om krishantering.

- Jag har inte bara ett defensivt eller reglerande uppdrag. Medborgarna och de små och mellanstora företagen förväntar sig tillväxt och jobb, och där kommer den andra delen av mitt ansvarsområde in: den inre marknaden. Det handlar om hur vi ska dra nytta av den fria rörligheten för människor, kapital, varor och tjänster.

Några av åtgärderna för att främja den inre marknaden gällande finansiella tjänster är förslag om praxis till ägarstyrning, fastställande av slutdatum för migration till SEPA samt vidareutveckling av Ucits-direktivet och Mifid.

 

Finansmarknadskommittén • tillsatt av regeringen för dialog mellan politiker, myndigheter och branschen • ska verka för samhällsekonomiskt effektivare förutsättningar för svensk finansiell sektor • rundabordssamtal två gånger om året • kommitténs råd för internationell reglering, RIF, träffas månadsvis • anställd huvudsekreterare är Pehr Wissén CRD IV • är EU-kommissionens namn på förslaget som grundar sig på Baselkommitténs förslag som heter Basel III. I dén kommer ursprungligen från G20-gruppen. Baselkommittén utarbetar internationella standarder och riktlinjer inom tillsyn.

Läs mer om EU-kommissionens förslag till krisfonder i Alla vill ha krisfonder 
Läs om en internationell konsekvensanalys gjord av Institute of International Finance, IFF, i artikeln Nya finansregler sänker BNP

 

Publicerad den 18 juni 2010