Hög kvalitet på säkerställda obligationer - europeiskt möte i Stockholm

Sverige är den femte största marknaden i Europa för säkerställda obligationer kopplade till bolån. För att stämpeln som säkraste placeringen näst statspapper ska behållas måste obligationerna uppfylla höga krav. Nu ser den europeiska branschen över reglerna.

I början av december höll den europeiska branschorganisationen för säkerställda obligationer, ECBC, möte i Bankföreningens regi i Stockholm. I korridorerna hördes engelska med alla varianter av europeiska brytningar.

Vad pratade ni om?

- Den stora frågan nu är vilka krav som måste uppfyllas för att man ska få fortsätta kalla produkten för säkerställda obligationer. Eftersom de har en stark ställning – de anses vara den säkraste placeringen näst statspapper – är det viktigt att begreppet inte urvattnas, säger Fanny Borgström, ordförande i den svenska motsvarigheten, Association of Swedish Covered Bond issuers, och chef för Nordeas koncernupplåning.

Lång tradition i Sverige
Även om beteckningen säkerställda obligationer är relativt ny är det i grunden ingen ny företeelse i Sverige, där de har funnits i 150 år i form av bostadsobligationer.

Gemensamt för säkerställda obligationer är att de är säkrade med en så kallad säkerhetsmassa, som kan bestå av hypotekskrediter (i sin tur säkrade av fastigheter och bostadsrätter) och offentliga krediter. Det vill säga att om utgivaren går i konkurs får innehavaren av obligationen förmånsrätt i säkerhetsmassan. 

Likvid även i värsta skedet
I Sverige finns bara varianten med hypotekskrediter, men där har vi å andra sidan den femte största marknaden i Europa. För hypoteksbolagen och bankerna är utgivning av säkerställda obligationer ett förmånligt sätt att finansiera sin utlåning, dessutom pålitligt. Till och med under finanskrisens värsta skede, då likviditeten på marknaden i övrigt var bottenfrusen, gick det att låna pengar på den här marknaden i Sverige. Det höga förtroendet för marknadsplatsen, utgivarna och obligationsformen är orsaken.

Europeiska centralbanken vill nu att reglerna för säkerställda obligationer stramas upp och harmoniseras i Europa. I första hand ska det ske genom självreglering och ECBC har nu påbörjat det arbetet.

Samma krav på säkerhetsmassan
- Aspekter vi tittar på är till exempel vilka tillgångar som ska få ingå i säkerhetsmassan, hur man ökar transparensen i redovisningen av säkerhetsmassan och vilken likviditet det finns på marknaden, berättar Fanny Borgström.

Om reglerna blir enhetliga i Europa innebär det att det blir uppstramningar i vissa länder. Hur ligger Sverige till?

- Vi känner oss trygga. Vi har ett robust regelverk och god kvalitet på tillgångarna i säkerhetsmassan. Här måste utgivarna godkännas av Finansinspektionen som också övervakar att de följer kriterierna som är uppställda i lagen, säger Fanny Borgström.

Läs mer på ASCB:s hemsida www.ascb.se

Publicerad den 21 december 2009