Basel III blir CRD IV

Mitt i sommaren – den 20 juli – passade EU-kommissionen på att presentera förslaget till nya kapitaltäckningsregler. Förslaget, som ofta kallas CRD IV, innehåller de nya regler om kapital- och likviditetskrav som beslutades av Baselkommittén i december 2010.

Men förutom Basel III-reglerna finns i CRD IV även stora delar av det nuvarande kapitaltäckningsregelverket samt nya regler om tillsyn, sanktioner och bolagsstyrning. EU-kommissionen fokuserar också på vad man kallar ”single rule book” som innebär en starkare harmonisering av reglerna, bland annat genom att ett stort antal nationella valmöjligheter tas bort.

Större delen av regelverket är skriven i form av en förordning vilket innebär att de regler som beslutas på EU-nivå får direkt verkan som svensk lag. De delar som är skrivna i direktivform kommer dock att behöva genomföras i Sverige genom svensk lagstiftning kompletterad med föreskrifter från Finansinspektionen. Ett viktigt inslag är också det stora antal uppdrag som läggs på EBA, den nya europeiska banktillsynsmyndigheten. EBA får bland annat i uppdrag att slå fast definitioner, ta fram rapporteringsmallar och lämna förslag till hur de nya likviditetskraven ska utformas.

De viktigaste delarna i CRD IV:

• Ökat krav på minimikapital. Minimikravet för kärnprimärkapital (eget kapital och upparbetade vinster) ökar från 2 procent till 4,5 procent. 
• Kapitalkonserveringsbuffert. Ett nytt buffertkrav införs som i praktiken innebär att bankerna måste ha ytterligare 2,5 procent kärnprimärkapital. Om buffertkravet inte uppfylls inträder en rad restriktioner. Till exempel begränsas möjligheten att dela ut vinstmedel till ägarna. 
• Kontracyklisk buffert. Därutöver ska enskilda länder kunna besluta om att landets banker måste bygga upp särskilda kapitalbuffertar när kredittillväxten är snabb. Detta buffertkrav ska normalt kunna uppgå till maximalt 2,5 procent. 
• Leverage ratio. Ett nytt kapitalkrav som inte är baserat på risk ska testas från och med år 2013 med målet att det ska gälla som ett skarpt krav år 2018.
• Likviditetskrav. Två nya likviditetskvoter ska införas. Ett kortfristigt överlevnadsmått – Liquidity Coverage Ratio, LCR – ska börja gälla år 2015. Ett långfristigt finansieringsmått – Net Stable Funding Ratio, NSFR – ska träda i kraft år 2018. Båda måtten ska dock testas under en observationsperiod.

Enligt Basel III-reglerna ska de nya kapitalkraven fasas in gradvis fram till år 2019. EU-kommissionen föreslår dock att enskilda länder i EU ska kunna besluta om att sätta delar av regelverket i kraft redan från år 2013.

Hur har då de svenska bankerna reagerat på förslaget?

- I det stora hela tycker vi att förslaget är väl avvägt och i linje med Basel III-regelverket. Vi stödjer EU-kommissionens bestämda ambition att skapa enhetliga regler i EU och inte tillåta enskilda länder att införa specifika regler. Samtidigt ser vi en risk i att ett stort och komplicerat regelverk ska förhandlas, beslutas och implementeras på väldigt kort tid. Det blir än viktigare att relgelverket anpassas och tillämpas på ett enkelt sätt för mindre banker. Det har vi också påpekat, säger Bankföreningens chefsekonom Johan Hansing.

Hur kommer bankernas kunder att märka av de nya reglerna?

- Bankernas kostnader kommer att öka, men det är svårt att säga hur räntor och utlåningskapacitet påverkas innan vi vet hur regelverket slutligen utformas och hur bankerna kan anpassa sin verksamhet efter de nya förutsättningarna, säger Johan Hansing.

Publicerad den 4 oktober 2011