Bankmötet 2010

– Efter den globala krisen finns det behov av att se över bankernas affärsmodeller, deras riskkontroll och rollen för ledning och styrelse. Det finns också behov av att se över internationella överenskommelser om lagstiftning och styrning. Men det är inte självklart att mer reglering och mer kapital nödvändigtvis skapar sundare banker.

Det sade Kerstin af Jochnick, vd för Bankföreningen, när hon hälsade välkommen till Bankföreningens årliga möte den 11 november, som i år gick av stapeln på Moderna Museet i Stockholm.

I år var rubriken Bankmarknad i förändring. Det handlade främst om det nya regelverk på kapitaltäckningsområdet som nu håller på att arbetas fram i spåren av finanskrisen och hur det kommer att påverka banker, finansiella marknader och den reala ekonomin.

På Bankmötet var alla överens om att det behövs ett bättre regelverk, som kommer att innebära ökade kapitalkrav och bättre likviditet. Det är framförallt nivån men också kvaliteten på kapitalet samt vilka konsekvenser olika alternativ får som diskuterades flitigt och här går åsikterna isär. Från branschens sida ställer man sig även bakom inrättandet av tre nya EU-tillsynsmyndigheter med ett övergripande systemriskråd.

Svag tillväxt
Kerstin af Jochnick varnade för att europeiska banker riskerar att bli särskilt hårt drabbade av det nya regelverket, som man ännu inte sett effekterna av, i kombination med förväntad svag tillväxt i Europa och USA.

– Bankerna har en grundläggande roll i Europa. Den europeiska ekonomin tar tre fjärdedelar av sin finansiering från banker, jämfört med endast en fjärdedel för USA. Det finns därför en rädsla för att höjda räntor och minskade kreditflöden kan få negativa effekter på den reala ekonomin.

Kerstin af Jochnick efterfrågade också en effektivare krishantering.

– Så länge vi inte har ett trovärdigt system som effektivt kan stänga institutioner som får problem finns det risk att politiker och allmänhet kommer att begära ännu mer kapital.

På frågan om de konsekvenser som nya regelverket får menade Kerstin af Jochnick på att det är för tidigt att dra några slutsatser om hur bankernas affärsmodeller kommer att förändras.

– Det finns naturligtvis en risk att det kan uppmuntra till att de delar av verksamheten som omfattas av höga kapitalkrav flyttas bort från banksektorn. Sådana förändringar kan äventyra den finansiella stabiliteten. De bör därför åtföljas av ny reglering och tillsyn för ”icke-banker”.

Som exempel på andra frågor på Bankföreningens agenda nämnde Kerstin af Jochnick bankbyteskoden som gör att det är lätt att byta bank i Sverige, genomförandet av konsumentkreditdirektivet under våren samtprojektet mobila betalningar.

Mormors lapptäcke
Nout Wellink, ordförande i Baselkommittén och chef för den holländska centralbanken, tog även han upp frågan att det är viktigt att Basel III utformas på ett sådant sätt att det förhindrar regelarbitrage. Wellink förklarade också den långa implementeringstiden – åtta år – av de nya reglerna.

Charles H Dallara, chef för Institute of International Finance, IIF, sade att man nu är mer överens än på länge om det nya regelverket och att man inom banksektorn inte har något val. Men han varnade för att det nya regelverket inte får bli som hans mormors lapptäcke. Alla trådar måste hålla ihop – om man drar i en tråd får inte hela täcket nystas upp, menade han.

Han pekade framförallt vikten av ett level playing field – att det blir lika regler i alla länder och att utformningen av reglerna måste minimera risken för regelarbitrage. Dallara efterfrågade även en global standard för avveckling av gränsöverskridande banker som får problem.

Dyrare att låna
Christian Clausen, Nordeas koncernchef och nytillträdd ordförande i Bankföreningen, visade konkreta exempel på att det nya regelverket kan inverka negativt på hela branschens lönsamhet.

– Vi måste undvika regleringar som förstör sunda affärsmodeller. Överreglering kommer att drabba bankernas kunder och hela ekonomin. Baselkommitténs nya regler kommer att kosta. Det kommer att bli dyrare att låna pengar, konstaterade han.

Clausen påtalade att de nya likviditetsreglerna kräver större likviditetsbuffert än tidigare samt krav på att bufferten ska innehålla en större andel statsobligationer och han undrade om tillgången på statobligationer är tillräckligt stor. Clausen visade på att det nya regelverket kommer att innebära att avkastningen på eget kapital minskar.

– Vad är den nya nivån på avkastningen på eget kapital? frågade han. Är den nog för att den finansiella sektorn ska kunna attrahera nytt kapital?

Rätt regler – inte fler
Eftermiddagen avslutades med en paneldebatt med rubriken Möjligheter och hot på en striktare reglerad bankmarknad. Deltog gjorde riksbankschefen Stefan Ingves, Finansinspektionens generaldirektör Martin Andersson, Annika Lundius, vice vd på Svenskt Näringsliv och Annika Falkengren, koncernchef för SEB.

Samtliga i panelen var överens om att det är oerhört viktigt att man arbetar fram rätt regler – inte nödvändigtvis fler regler.

Martin Andersson sade att vi behöver hårdare kapitalregler och större buffertar och att det är ledningens och styrelsens ansvar att reglerna efterlevs. Han menade att det finns en enorm kreativitet att kringgå reglerna – inte minst när det gäller det nya ersättningssystemet. Finansinspektionen kommer nu att rikta in sitt arbete på att träffa företagens ledning och styrelse samt deras revisorer.

Annika Lundius, konstaterade att finansiella kriser slår hårt mot företagen men att det finns ett intresse av att undvika överreglering eftersom det höjer priset på kapital. Hon efterlyste ett makrofinansiellt regelverk.

Förtroende är allt
SEB:s koncernchef Annika Falkengren sade att kriser inte enbart är av ondo utan att det finns viktiga lärdomar att dra från varje enskild kris. Men att det är viktigt att hitta en balans i regleringen. Hon pekade på att det finns en fara i att svenska banker har ett stort finansieringsunderskott eftersom sparandet i de nordiska länderna är stort i fonder och aktier – och inte på bankkonton som i många andra länder. Liksom Christian Clausen poängterade hon hur viktigt det är för bankerna att nu arbeta på sitt förtroende hos politiker och allmänheten.

– Förtroende är allt. För att vi banker ska förtjäna det förtroendet krävs långsiktighet och transparent prissättning, sade hon.

Kerstin af Jochnick avlutade med att sammanfatta eftermiddagen.

– Basel III inte är slutdestinationen för reglering av bankerna. Basel III kommer att vara bättre än Basel II , men fortfarande finns det förbättringar att göra, sade hon. Effektiv bankreglering kan bidra till ett sunt och säkert finansiellt systemet, men utan en sund och korrekt hantering av bankerna kommer vi inte att lyckas. Tillsynen är lika viktig som reglering och därför måste vi utveckla kompetensen och fokusera mer på dialog mellan tillsynsmyndigheterna och branschen. En aktiv dialog om potentiella risker i systemet hjälper oss att identifiera risker tidigt och vidta nödvändiga åtgärder i tid.

Publicerad den 29 november 2010