PSD på väg att genomföras i svensk rätt

Genomförandet av Betaltjänstdirektivet (Payment Services Dirtective, PSD) är kraftigt försenat i Sverige och det har pågått spekulationer om när den svenska lagstiftningen kommer att träda i kraft. Nu vet vi svaret. Det blir den 1 juli i år. Det framkommer i Finansdepartementets utkast till lagrådsremiss, som Bankföreningen fick ta del av i mitten av februari.

Finansdepartementet presenterade den 18 februari ett utkast till lagrådsremiss med förslag till svensk lagstiftning för genomförande av Betaltjänstdirektivet. Förslaget har varit på delning, vilket innebär att ett antal intressenter får några dagar på sig att lämna slutliga synpunkter innan det formella förslaget överlämnas till lagrådet. Regeringen föreslår i lagrådsremissen att lagen ska börja gälla från och med den 1 juli 2010. Det framgår också att Finansdepartementet nu har samordnat sitt förslag med Justitiedepartementet, som redan den 29 januari överlämnade sitt förslag till lagrådet som inte hade några invädningar. Justitiedepartementet föreslår i sin del av genomförandet av direktivet att en särskild lag om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument ska införas. Även den föreslås träda ikraft den 1 juli 2010.

Bankföreningen har fått gehör
Av Finansdepartementets utkast till lagrådsremiss framgår att Bankföreningen fått positiv respons på ett antal av de viktigaste punkterna i den kommande lagen. Betaltjänstdirektivet föreslås genomföras i en sammanhållen lagstiftning - med undantag för Justitiedepartementet förslag till lag om obehöriga transaktioner - i ett förslag till lag om Betalningsinstitut och betaltjänster.

Några huvudpunkter är:

• Finansdepartementet föreslår en övergångsregel, vilket kommer att underlätta för banker och kreditinstitut att introducera nya villkor för betalkonton i enlighet med bestämmelserna i direktivet.

• Definitionen av betalkonto, vilken givetvis är central för den kommande reformen, ligger även i linje med den uppfattning som Bankföreningen framfört under utredningstiden. Definitionen utgår nu främst ifrån om ett betalkonto ”är avsett” för genomförande av betalningstransaktioner snarare än om det ”används” för betalningstransaktioner, vilket EU-kommissionen förespråkat. Avgörande för om ett konto omfattas av lagens bestämmelser är vidare kontots syfte och funktion. Primärt är det kontohavarens möjlighet att genomföra betalningar som avgör om ett konto är ett betalkonto eller inte. Förekomsten av restriktioner avseende kontohavarens rätt att disponera medlen på kontot, till exempel att endast ett begränsat antal uttag får göras från kontot under en viss tidsperiod, tyder på att kontot inte utgör ett betalkonto.

• I utkastet till lagrådsremiss klargörs också förhållandet mellan Betaltjänstdirektivet och konsumentkreditlagen. Nu är det klart att det är det senare regelverket som styr hur bankerna ska lämna information om beslutade ränteändringar för konton som även innefattar en kreditmöjlighet.

– Vi intensifierar nu vårt arbete med att ta fram ett förslag till bankgemensamma villkor för betalkonton samt fastställa en tidsplan för information till kunderna om de nya reglerna, säger Lars Rutberg, bankjurist på Bankföreningen. Tidsmarginalen är mycket snäv för att bankerna ska hinna skicka ut avtalsändringar samt säkerställa systemstöd och systemändringar till den 1 juli 2010.

Finansinspektionen tar fram föreskrifter
Parallellt med lagstiftningsarbetet började Finansinspektionen strax efter årsskiftet ett arbete med att ta fram föreskrifter och allmänna råd i anslutning till den kommande lagstiftningen.

– Bankföreningen deltar i en referensgrupp, som siktar på att ta fram ett utkast till föreskrifter och allmänna råd i början av mars. Finansinspektionen remitterar sedan under mars förslaget formellt till bland andra oss, avslutar Lars Rutberg.

Publicerad den 19 februari 2010