Bankernas uppgifter
Inlåning och utlåning
Bankernas kärnverksamhet är att ta emot inlåning och lämna krediter. I december 2010 uppgick bankernas inlåning från allmänheten, det vill säga i huvudsak hushåll och icke-finansiella företag, till 2 403 miljarder kronor. Den största delen av inlåningen, 45 procent, kommer från svenska hushåll. Svenska företag svarade för 27 procent av inlåningen och utländsk allmänhet för 18 procent.
Tidigare har enbart banker fått ta emot inlåning från allmänheten, men sedan 1 juli 2004 får även kreditmarknadsbolag ta emot inlåning. Från 2008 så är alla institut, som har tillstånd att ta emot kunders medel på konto, anslutna till insättningsgarantin. Även så kallade inlåningsföretag får med viss begränsning ta emot inlåning från allmänheten, men dessa omfattas inte av insättningsgarantin.
Utlåning till allmänheten i Sverige sker främst via banker och bostadsinstitut. Banker lämnar krediter med olika typer av säkerhet samt mindre lån utan säkerhet. Banker, liksom bostadsinstitut, lämnar även lån med säkerhet i bostäder och andra fastigheter. Utlåningen från banker uppgick i december 2010 till 2 874 miljarder kronor. 37 procent av utlåningen till allmänheten går till svenska företag medan hushållen och utländska låntagare står för 28 respektive 30 procent.
| Bankerna in- och utlåning till allmänheten, dec 2010 | ||
| Inlåning | Utlåning | |
| Hushåll | 1 080 | 817 |
| Näringslivet | 638 | 1 060 |
| Offentlig sektor | 68 | 64 |
| Utlandet | 437 | 855 |
| Övriga | 180 | 78 |
Källa: SCB
Räntesättning
Bankernas räntesättning av såväl inlåning som utlåning är i hög grad beroende av de räntor som gäller på penningmarknaden. Andra faktorer som påverkar räntenivån är låntagarens kreditvärdighet, risken i åtagandet, bankens finansieringskostnad, konkurrensen mellan olika kreditinstitut och konkurrensen mellan olika spar- och låneformer. Bankernas genomsnittliga in-lånings- och utlåningsräntor har visat en nedåtgående trend sedan början av 1990-talet. Även om räntorna har varierat de senaste åren så ligger de generellt lägre än på 90-talet.
Betalningsförmedling
Vid sidan av in- och utlåning är betalningsförmedling en viktig uppgift för bankerna. Det svenska betalningssystemet, med bland annat det gemensamt ägda bankgirot, är tekniskt sett välutvecklat och utmärks av en hög effektivitet. Det innebär att betalningar genomförs snabbt, säkert och till låga kostnader. De system som är uppbyggda för att utföra betalningar, men även värdepapperstransaktioner, tillhör den finansiella infrastrukturen. Den finansiella infrastrukturen är en viktig del av Sveriges totala infrastruktur.
Riskspridning
En tredje viktig uppgift för bankerna är att erbjuda företag och privatpersoner möjlighet att minska, omfördela och sprida risker, till exempel genom att erbjuda handel i termins- eller optionskontrakt.
Uppdaterad i september 2011
Visste du att...
