Mats Odell
- jobbar för en jämn spelplan

Sverige ska inte ha särregler på det finansiella området jämfört med resten av Europa, hävdar finansmarknadsminister Mats Odell. Och nu är det färdigreglerat på bonusområdet – kanske. Åtminstone planeras inga nya åtgärder före valet.

I ett litet vackert 1700-talshus som inte syns från gatan, inkapslat som det är av byggnader från senare epoker, sitter Mats Odell i sin soffa i rummet på Finansdepartementet, redo för frågor.

Annan ton
I medierna har finansmarknadsministern under lång tid gått hårt åt bankerna, men denna dag är tonen en annan. Kanske börjar det lägga sig en aning; bonusreglerna är framlagda, valperioden börjar gå mot sitt slut. Flera gånger under intervjun återkommer han till hur viktig finanssektorn är för Sverige.

Bankföreningen har en känsla av att vi i Sverige ska vara ”bäst i klassen” vad gäller bankregleringar, att vi ska ha stramare regler eller gå fortare fram än i resten av EU. Vad är skälen till det?

- Om vi har landat någon gång i striktare regler i Sverige än i andra EU-länder så har vi också ett starkare minne av den kris som vi hade i början av 90-talet. Det är också anledningen till att vi i Sverige har klarat oss bättre under den här finanskrisen. Vi har både stabilare offentliga finanser än de flesta andra medlemsländer och stabilare banker på grund av detta.

Men vad händer då med EU:s ambition om en inre marknad? Även andra länder vill ofta ha sina egna påslag på EU-direktiven.

- Egna regleringar som enbart syftar till att ha en nationell ’goldplating’, det är vi väldigt starkt emot. Sverige ska implementera de direktiv som tas fram inom EU och på G20-nivå. De nationella reglerna ska inte vara annorlunda än de är i andra länder.

- Nu säger du att vi inför dem fortare än andra. Ja, det tror jag är ganska bra, för det innebär i så fall att svenska banker och svenska aktörer fortare vänjer sig. Men det ska inte vara så att vi har strängare regler i Sverige än på andra håll. Det är absolut inte regeringens ambition, utan det måste vara en jämn spelplan. Det måste finnas en väl fungerande inre marknad. Vi har ju tvärt om under vårt ordförandeskap arbetat emot denna tendens att man i vissa länder vill ha mer nationalistiska regler.

Vill inte bygga in störningar
Om man går fortare fram i Sverige, får banker som är gränsöverskridande ökade kostnader av att behöva förhålla sig till olika regler i olika länder. Nu senast har vi hört att det har funnits tankar på Finansinspektionen om att införa likviditetsreglerna tidigare i Sverige än vad som föreslagits från Baselkommittén.

- Vad som har förekommit i huvudet på olika generaldirektörer är en sak. Du frågar efter min åsikt. Min åsikt är att det inte ska förekomma. Sverige ska inte ha andra regler. Vi ska ha en gemensam inre marknad för finansiella tjänster. Det har varit min uppfattning alltsedan jag tillträdde och jag har talat om hur viktig del av vår svenska väldfärdsproduktion som finansmarknaden är. Den är ju liksom själva blodomloppet i hela samhället. Och att vi skulle bygga in störningar i det systemet jämfört med vad andra länder har, det är helt emot mina intentioner.

Ett annat färskt exempel på där Sverige har velat gå längre än EU-direktivet är bonusar, där Finansinspektionen ville att all bankpersonal skulle omfattas av reglerna, alltså även sådana som sitter i kassan och inte betraktas som risktagare. Den massiva kritiken från remissinstanserna fick dock slutligen Finansinspektionen att backa till ett förslag mer i linje med resten av EU.

Förbereder ni ytterligare regleringar av ersättningssystemen?

- Jag utgår från att svenska institut som omfattas kommer att följa de här reglerna. Det vi tittar på är vad skulle krävas om det inte blir så. Vi tittar på olika system som in förs i andra länder, olika metoder som har prövats mer eller mindre framgångsrikt.

Ineffektiv bonusskatt
Han nämner punktskatter på bonusar som i England, men säger samtidigt att man i kontakter med brittiska Treasury förstått att det inte varit särskilt effektivt. Ett alternativ som också finns är att differentiera stabilitetsavgiften som svenska banker får betala.

- Men det är en rent defensiv åtgärd, om det skulle visa sig att reglerna inte efterlevs.

När tycker du att man kan se det?

- Instituten ska rapportera in till Finansinspektionen 31 augusti hur man har lyckats med anpassningen, och vad som återstår av omförhandlingar. Sedan ska Finansinspektionen i höst komma med en rapport.

Det har uttryckts farhågor om att vi skulle ha en bolånebubbla i Sverige. Samtidigt räknar man med att de framtida reglerna om ökade kapitalkrav på bankerna kommer att medföra högre räntor.

Är du orolig för att hushållen lånar för mycket?

- Oron som finns är förknippad med att bostadspriserna fortsätter upp i en takt som många anser vara äventyrlig på lång sikt. Men fortfarande är det så att kvoten mellan disponibel inkomst och kostnaden för lånet ser väldigt stabil och bra ut. Men det finns en makroekonomisk utmaning.

Så oron gäller snarare makroekonomin än hushållen?

- Jag utgår från att bankerna gör sin kreditprövning på det noggranna sätt man ska så man undviker de problem som vi har sett i andra länder. Finansinspektionen har varit ute på bankerna och tagit in hur de har gjort sina kundkalkyler och kontrollerat att de följer banklagen, att de verkligen ser till att kunderna klarar av en räntehöjning.

Nästa mandatperiod
På frågan vad regeringen gör för att Stockholm ska bli mer konkurrenskraftig som finansplats, nämner han förslaget som just förelagts riksdagen om ett årligt anslag på 30 miljoner till finansmarknadsforskning. I dagarna har regeringen också presenterat förslag till ändrade skatteregler för en viss typ av sparande, som ska underlätta byten av aktier och fonder.

- Är det någonting mer man kan säga där? Det som kommer; jag vill inte tala så mycket om det, eftersom vi arbetar på det just nu, vad vi vill gå vidare med nästa mandatperiod. Men det kommer - i god tid före valet.

Vad har du för tankar kring att Riksbanken skulle få det övergripande ansvaret för Finansinspektionen, som i en del andra länder?

- Det där har ju diskuterats länge. Jag har suttit själv i Riksbanksfullmäktige och i finansutskottet, och vi har diskuterat den frågan. Jag tycker att de erfarenheter vi har i Sverige med en uppdelning mellan stabilitetstillsynen och mikrotillsynen, som mellan Riksbanken och Finansinspektionen, fungerar bra i vårt land. Jag har inte sett någonting så här långt som skulle tala för.

Riksbankschefen Stefan Ingves har sagt att Riksbanken varnade för krisen i Baltikum för flera år sedan, men att de saknade skarpa verktyg att göra något.

- Men det är ju precis samma sak med Finansinspektionen. De saknade också skarpa verktyg, men det får de ju nu. Vi har nu två nya strukturer, dels det nya systemriskrådet hos Europeiska centralbanken, dels det nya banktillsynsorganet som får helt andra verktyg att kunna identifiera bubblor och ingripa med bindande medling, om man är oenig i ett tillsynskollegium runt en gränsöverskridande bank.

Ovanlig tioåring
Mats Odell har inte alltid varit politiker. En gång i tiden var han ett barn som tyckte om att spela piano. Fast politiken fanns med redan då.

- Jag gillade, vilket för en tioåring är ganska ovanligt, att lyssna på partiledardebatter. Det var någonting som jag hade nästan större intresse av då än vad jag har nu, skrattar han och ser lite förlägen ut.

Publicerad den 19 februari 2010