Ny lag om penningtvättsbrott väntar

Den 14 mars överlämnade utredningen sitt betänkande ”Penningtvätt – kriminalisering, förverkande och dispositionsförbud”.

■ Utredningen hade i uppdrag att se över kriminaliseringen av penningtvätt och åstadkomma en mer ändamålsenlig och lättillgänglig reglering med tydliga kriterier för straffansvar, samtidigt som man uppehåller kraven på rättsäkerhet och förutsägbarhet. I uppdraget ingick även att ta ställning till om det finns behov av och om det är lämpligt att göra ändringar i systemet för att tillfälligt stoppa misstänkta transaktioner, samt att ta ställning till om Sverige ska tillträda Europarådets konvention om penningtvätt, efterforskning, beslag och förverkande av vinning av brott och om finansiering av terrorism från 2005.

Utredningen föreslår bland annat att bestämmelserna om straff för penningtvätt bryts ut ur brottbalken och placeras i en egen lag, lagen om penningtvättsbrott.

I syfte att förbättra möjligheterna att visa en koppling mellan viss egendom och dess ursprung i brott föreslår utredningen att kopplingen till förbrottet breddas och uttrycks så att egendomen ska härröra ”från brott eller brottslig verksamhet”.

Förslaget innebär också att den som har begått förbrottet ska kunna dömas för penningtvättsbrott, så kallad självtvätt ska alltså kriminaliseras. Utredningen föreslår att det straffbara området för penningtvätt vidgas på så sätt att det under vissa omständigheter ska vara möjligt att döma till ansvar för penningtvättsbrott trots att inte förbrottet är styrkt. Det gäller när någon i näringsverksamhet medverkar till en åtgärd som skäligen kan antas syfta till penningtvätt. 

De för bankerna viktigaste förslagen har att göra med att utredningen vill förbättra möjligheterna att komma åt brottsvinster och egendom avsedd för finansiering av terrorism. I det syftet föreslår utredningen att det införs en möjlighet att under en kortare tid belägga sådan egendom med ett så kallat dispositionsförbud.

Om det finns skäl att misstänka att egendom, som finns hos en verksamhetsutövare (till exempel en bank), är föremål för penningtvätt eller avsedd för finansiering av terrorism, kan Finanspolisen besluta att egendomen eller värdet inte får flyttas eller disponeras på annat sätt. Ett sådant beslut ska gälla i högst två dagar.

Vidare föreslår utredningen att ett automatiskt dispositionsförbud införs. Det ska inträda i de fall då till exempel en bank lämnar uppgifter till Finanspolisen efter att ha avstått från att genomföra en begärd transaktion och egendomen finns kvar hos banken. Det innebär att kunden under de följande fyra timmarna från det att rapporten har lämnats får disponera egendomen endast om Finanspolisen lämnat medgivande till det. Om de fyra timmarna löper ut utan att Finanspolisen har beslutat om dispositionsförbud är kunden fri att disponera egendomen. Dispositionsförbuden innebär också att kraven på vad bankernas rapportering om misstänkt penningtvätt ska innehålla utökas.

Utredningens förslag är nu ute på remissbehandling.

Publicerad den 4 maj 2012