Gästskribenten:
Två kriser, två risker

"Sverige har gått igenom två svåra finansiella kriser under en 20-årsperiod. Kriserna har varit av olika karaktär. Den första, i början av 1990-talet, förklarades väsentligen av inhemska, svenska faktorer. Den andra, som började 2007, hade sitt ursprung i USA, drabbade Europa lika hårt som USA och blev snabbt global.

I den tidigare krisen, den inhemska som började runt 1990, var det en bubbla i fastighetssektorn som först slog hårt mot finansbolagen och sedan mot bankerna. Svenska banker hade svårt att låna utomlands vilket berodde på problem som vi själva hade skapat. Svenska banker betraktades som stora kreditrisker.

Krisen som började 2007 och som vi inte kan vara säkra på huruvida den är slut eller inte, är inte svensk till sitt ursprung. De svenska bankerna hade i allt väsentligt låga kreditrisker i sina balansräkningar år 2007 – åtminstone i jämförelse med de kollegor som det gick illa för, såsom de amerikanska investmentbankerna, de schweiziska storbankerna och de stora brittiska bankerna. Svenska banker hade ingen exponering mot amerikanska bostadslån, förpackade och omförpackade och mycket mer riskabla än vad investerarna förstod. De svenska bankernas börskurser var ändå periodvis under svår press på grund av exponeringen mot Baltikum men det är en annan historia.

Det som var problemet för Sverige i krisen som började 2007 var att andra länders banker fick problem och att de svenska bankerna lånade av banker i andra länder. När de andra bankerna fick problem var det rationellt för dem att krympa sina balansräkningar. I klartext innebär det att de bland annat inte lånade ut mer till svenska banker. Inte för att de var svenska utan för att utlåning till dem krävde kapital och finansiering och de hade inte längre råd med sådant.

Detta är historia men det går att lära av historien. De två kriserna illustrerar de största riskerna det svenska banksystemet är exponerat för.

Den första stora risken är fastighetsfinansieringen. Jämfört med väldigt många länder i världen har Sverige en mycket hög andel av sin fastighetsfinansiering i banksystemet. Detta är en bra, effektiv och säker finansieringsform. Problem kan uppstå om det blir en bubbla i fastighetspriserna så som det blev i början av 1990-talet. Alla länder har goda skäl att vara på sin vakt mot sådana bubblor men Sverige mer än de flesta just därför att en bubbla skulle slå så hårt mot vårt banksystem. Vår tidigare bankkris illustrerar det. Det som händer i Irland just nu illustrerar samma problem i ett annat land. Omsorgen från Riksbanken och Finansinspektion och bankerna själva som syftar till att undvika en ny fastighetsbubbla är således mycket välmotiverad.

Den andra stora risken för det svenska banksystemet är beroendet av omvärlden för finansieringen. Beroendet kan vi inte göra så mycket åt. Vi lever i en globaliserad värld där alla lånar av och placerar hos varandra. Däremot kan vi konstatera att de ansträngningar som görs med regelverken i syfte att göra världens banksystem mer stabila gynnar Sverige i stor utsträckning. Om risken att vår omvärld drabbas av en finanskris minskar är det goda nyheter
för det svenska banksystemet."

Pehr Wissén

Publicerad den 29 november 2010