Bankerna bland de största skattebetalarna

För en politiker är det betydligt mer slagkraftigt att säga till folket: ”Bankerna som orsakat finanskrisen ska få betala, så vi inför en bankskatt” än att säga ”så vi kräver förbättrad kvalitet på kapitalet”. Risken är dock att regeringarna världen över just nu gör båda delarna.

Under en kväll och en dag i maj samlades gräddan av Europas bankers skattetekniska experter på ett av Stockholms innerstadshotell för att dryfta sakernas läge och vässa argumenten gentemot politikerna. Det var Europeiska Bankföreningen EBF:s skattekommitté som höll möte, inbjudna av Bankföreningen.

Och argumenten behöver vässas.

- Skatter är väldigt politiskt, men samtidigt också väldigt tekniskt. För en politiker är det lätt att säga: finansbranschen ska betala, lägg på en skatt! Utan att nödvändigtvis förstå konsekvenserna av det, säger Piet Battiau, skattekommitténs livliga och ordrika ordförande.

Grovt missförstånd
Ett tydligt exempel, enligt Piet Battiau, är den ”bankskatt” som IMF nyligen har föreslagit, på uppdrag av G20, och som går under namnet Financial Activity Tax, FAT. Ej att förväxla med FTT, Financial Transaction Tax, som är ett gammalt förslag som förkastats av IMF.

Enligt Piet Battiau grundar sig IMF:s förslag på det grova missförståndet att bankerna är undantagna från moms. I själva verket är det bankernas kunder som inte betalar moms och konsekvensen av det är i sin tur att bankerna inte, till skillnad från andra företag, kan dra av momsen.

- Det finns ett antagande att bankerna är underbeskattade, men de är tvärtom ofta några av de största skattebetalarna i länderna där de är verksamma. Vi i EBF:s skattekommitté arbetar nu för att göra en sammanställning av vad bankerna betalar i skatt, för att visa hur mycket vi bidrar till de olika ländernas statskassor redan idag.

Glidande syfte
Vad tycker du om bankskatten, förutom att den grundar sig på ett felaktigt antagande?

- Det beror helt på syftet med den. Först var tanken att ta tillbaka det som staterna betalat för att hjälpa banker i kris. Vartefter tiden har gått har det mer kommit att handla om finansiell stabilitet, att straffbeskatta riskfyllda transaktioner och att bygga upp stabilitetsfonder.

Det som oroar Piet Battiau är att dessa problem redan är föremål för andra lösningsförslag från andra håll. Han rabblar upp: ökade mandat till tillsynsmyndigheter, ökade krav på kapital och likviditet, en eventuell etablering av en europeisk stabilitetsfond, regler för hur nedmontering av banker ska ske samt EU:s redan framdrivna konkurrensregler som stipulerar vad banker som mottagit hjälp ska betala tillbaka.

- Varför också driva det skattevägen? Jag är rädd för att vi får en ackumulering av åtgärder som försöker behandla samma problem.

En del av problemet är att skatter anses som för tekniska för andra människor att orka sätta sig in i, vilket gör att politiska tjänstemän arbetar i silos, utan vetskap om varandras åtgärder.

Inte deras bord
- När jag pratar med folk i kommissionen som håller på med regleringar – nämns ordet skatt säger de genast att det är för svårt, att det är inte deras bord.

Men det talas ju om risken för överlappande åtgärder hela tiden; tror du verkligen inte EU, G20 och IMF också ser problemet?

- Man tycker att de borde det, men i praktiken ser jag att diskussionen om bankskatten fortfarande pågår. Jag läser i tidningen varje dag att regeringar säger att ”vi arbetar vidare med bankskatter och vi arbetar vidare med att öka kapitalkraven”.

Han ser som en av skattekommitténs allra viktigaste uppgifter att försöka överbrygga klyftan mellan politiker och skattetekniker. Skatteexperter måste lära sig att prata så andra förstår.

Om bankskatten är en fråga som ligger politikerna varmt om hjärtat, är intresset desto ljummare för en av de andra stora frågorna som EBF:s skattekommitté arbetar med, den om en ändring av EU:s momsregler. 

Tiden har gått
Vad är det för fel på de nuvarande reglerna?

- Vad det är för fel på dem? De är från 1977, året då Elvis dog. Det har hänt en del i finanssektorn sedan dess.

Frågan hade viss vind i seglen för några år sedan, då kommissionen 2007 la fram ett förslag till ministerrådet. Men så kom finanskrisen och intresset föll som en sten. Därefter har frågan lämnats över från det ena ordförandeskapet till det andra.

- Det är olyckligt, eftersom det nuvarande momssystemet verkligen är en börda för banker. Vi talar om stora pengar, stora transaktioner.

Två begrepp sammanfattar momsläget för bankerna: osäkerhet och bristande neutralitet. Osäkerheten kommer sig av att det nuvarande direktivet ger stort utrymme för tolkningar. Varje land gör på sitt eget sätt, vilket blir väldigt besvärligt för gränsöverskridande banker.

Den bristande neutraliteten handlar om att reglerna hindrar finansiella företag från att effektivisera med hjälp av centralisering och interndebitering. Det kan gälla sådant som IT-tjänster och leasing av teknisk utrustning. Eftersom dessa inte är finansiella tjänster måste banken betala moms på dem, utan att sedan kunna återvinna det genom det man säljer till kunderna. Resultatet är att de finansiella företagen antingen låter bli att göra den typen av effektivisering, eller att man lägger ut verksamheten i billiga länder, som Indien.

Den gömda skatten
- Vi kallar moms för den gömda skatten, eftersom det är så komplext och regeringar inte riktigt vet hur mycket pengar de får in på momsen från bankerna. Det är också därför de är rädda för att göra något åt systemet, ifall det skulle påverka statsbudgeten. Därför saknas det politisk vilja just nu.

En annan skattefråga som däremot är ständigt aktuell för världens regeringar, och därmed för EBF:s skattekommitté, är jakten på skattesmitare. USA antog exempelvis en lag i mars i år, FATCA, som går ut på att banker verksamma i landet drabbas av en straffskatt om man inte rapporterar amerikanska kunders kontoinkomster. Bankerna ser för sig ett kostsamt detektivarbete för att spåra vilka konton som har amerikanska ägare, inte minst när det gäller juridiska personer där flera personer kan stå bakom.

Det har blivit dags för Piet Battiau att gå till kvällens middag, där de andra i skattekommittén väntar.

- Många, inklusive jag själv, har vårt riktiga jobb på bank och gör det här så att säga på arbetsgivarens bekostnad. Det blir allt svårare nu när alla jagar kostnader, men jag vill verkligen vädja till bankerna att stödja EBF:s arbete. Man klagar ofta på att politikerna inte lyssnar, men någon måste prata också.

Läs mer om FAT och FATCA i artikeln Skatter i finanskrisens kölvatten 

Publicerad den 18 juni 2010