Nya regler för betalningar

Den 21 juni röstar riksdagen om förslag till två nya lagar som ska stärka konsumentskyddet vid betalningar. Genom de två lagarna anpassas den svenska lagstiftningen till EU:s direktiv om betaltjänster. De förväntas träda i kraft den 1 augusti.

För att förverkliga EU:s vision om en gemensam marknad för betalningar är det en förutsättning att alla finansiella aktörer inom EU har ett och samma regelverk. EUkommissionen har därför under flera år arbetat fram ett direktiv för betalningar på EU:s inre marknad. Direktivet kallas för Payment Services Directive, PSD, på svenska Betaltjänstdirektivet. Syftet är att det ska bli lättare för företag som tillhandahåller betaltjänster att konkurrera över gränserna och därigenom kunna erbjuda konsumenterna bättre och billigare tjänster.

Träder i kraft 1 augusti
Meningen var att Betaltjänstdirektivet skulle vara genomfört i samtliga 27 EU- och EES-länder senast den 1 november 2009. I EES ingår samtliga EU-länder samt Norge, Liechtenstein och Island. De flesta av EU:s medlemsländer har redan anpassat sin lagstiftning till det nya direktivet. Sverige är ett av de sista länderna att införa den nya lagstiftningen. Två nya lagar för betaltjänster beräknas att träda i kraft den 1 augusti 2010.

Lagen om betaltjänster innebär tydligare och mer konsumentvänliga regler för betalningar. Bland annat regleras hur lång tid en betalningstransaktion som längst får ta att genomföra och vem som bär ansvaret när en transaktion inte blir genomförd. Lagen innebär också regler om vilken information som bankerna ska ge till kunderna. Dessutom förhindrar den en näringsidkare i Sverige från att ta ut en avgift när man betalar med kort.

Lagen om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument klargör vilka skyldigheter en kontohavare har vid användningen av ett betalningsinstrument, till exempel att spärranmäla ett förlorat kort, och vilket betalningsansvar som gäller vid obehöriga transaktioner. Exempel på betalningsinstrument är kontokort, pinkod och kod-dosa till bankernas internettjänst.

Lagen innehåller regler för hur förlusten ska fördelas om till exempel ett kort hamnar i orätta händer och används av någon som inte har rätt att göra det. Det är i allmänhet svårt att ta reda på vem som har använt kortet och då blir frågan om banken eller kontohavaren ska stå för den slutliga ekonomiska förlusten.

Om en kontohavare grovt brutit mot villkoren ska ansvaret, till skillnad från i dag, vara begränsat till 12 000 kronor. Kontohavaren ska dock stå för hela förlusten om han eller hon lämnat kontokortet lättillgängligt och obevakat, till exempel på en badstrand eller i ett omklädningsrum.

En kontohavare ska också ansvara för hela beloppet om han eller hon inte inom viss tid underrättar banken om en obehörig transaktion.

När det gäller obehöriga transaktioner där en personlig kod, till exempel en pin-kod, har använts ska kontohavaren stå för en självrisk om högst 1200 kronor.

Fakta om lagarna 

Den 21 juni röstar riksdagen om Lagen om betaltjänster och Lagen om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument.

Om lagarna går igenom kommer de svenska bankerna att informera sina kunder om villkorsändringarna under juni och juli månad via sin internettjänst eller genom brev.
Kunder som godkänner villkorsändringarna behöver inte vidta några åtgärder.

Publicerad den 18 juni 2010