Svensk Bankmarknad

Åtgärder för finansiell stabilitet

Riksgälden har som resolutionsmyndighet en central roll för statens hantering av bankkriser. Riksgälden har även en roll som stödmyndighet och ansvar för statens förebyggande stöd till livskraftiga banker samt ansvarar för insättningsgarantin. Målet är att värna finansiell stabilitet och minimera statens kostnader.

Bankkrishantering (resolution)

Under 2016 ersattes stora delar av den tidigare bankstödslagstiftningen av nya regler för hantering av kriser i banker och andra institut. De nya reglerna bygger på globala principer och EU:s krishanteringsdirektiv. Med de nya reglerna för krishantering skapas ett särskilt förfarande, resolution, för att hantera institut i kris utan att sätta det i konkurs. Resolution kan användas för institut som bedöms vara viktiga för den finansiella stabiliteten och därmed inte bör försättas i konkurs. Syftet är att hantera fallerande institut utan att det medför stora störningar i det finansiella systemet och utan att skattebetalarna ska bära kostnaderna.

Genom resolutionsförfarandet tar staten kontroll över institut i kris och rekonstruerar eller avvecklar dem under ordnade former. Under denna process kan hela eller delar av institutet hållas öppet så att kunder har tillgång till konton och andra tjänster. Förlusterna i resolutionsförfarandet bärs av institutets aktie- och fordringsägare genom att deras innehav skrivs ned och/eller konverteras till aktiekapital (skuldavskrivning eller bail-in). Insättningar skyddade av insättningsgarantin är undantagna från skuldavskrivning.

I Sverige är Riksgälden resolutionsmyndighet och har ansvar för att hantera uppkomna kriser och göra upp planer för beredskap om institut får problem. Det innebär bland annat att ta fram resolutionsplaner för varje institut och besluta om krav på hur mycket nedskrivningsbara skulder institutet ska ha. Riksgälden kommer även att ta ut resolutionsavgifter från instituten.

Förebyggande stöd

Vid allvarlig störning i det finansiella systemet kan staten i vissa fall ge förebyggande stöd till livskraftiga banker och kreditinstitut. Riksgälden är ansvarig myndighet för lagen om förebyggande statligt stöd. Myndigheten kan ge stöd till institutens finansiering via garantier och i särskilda fall även kapitaltillskott.

Resolutionsreserven

Kostnader för hantering av krisande banker ska i första hand bäras av aktie- och fordringsägare. Under extraordinära omständigheter kan det krävas extern finansiering och därför har resolutionsreserven inrättats. Resolutionsreserven finansieras av avgifter från banker och andra institut som omfattas av lagen om resolution. Mindre institut betalar en avgift enligt schablon medan större institut betalar en avgift i proportion till den risk de utgör i systemet. Under resolutionsfondens första år, 2016, betalade instituten 3,4 miljarder i resolutionsavgifter. Första året var avgiften reducerad till 50 procent.

Riksdagen beslutade 2008 att bygga upp en stabilitetsfond för att finansiera statliga åtgärder att stödja det finansiella systemet. I samband med de nya reglerna 2016 om krishantering, resolution, så ändrades utformningen och funktionen av stabilitetsfonden. En del av stabilitetsfonden finns kvar för att finansiera eventuella åtgärder som genomförs inom lagen för förebyggande statligt stöd. Den övriga delen, som består av bankernas tidigare inbetalda stabilitetsavgifter, har förts över till resolutionsreserven som bildades i samband med de nya resolutionsreglerna.

Insättningsgarantin

Insättningsgarantin motverkar risken för en allvarlig störning i det finansiella systemet genom att skapa trygghet för spararna och minska risken för uttagsanstormning vid finansiell kris. Lagen om insättningsgaranti skyddar pengar insatta på konto hos institut upp till 950 000 kronor per person och institut. Därutöver kan man också ansöka om ett tilläggsbelopp (upp till 5 miljoner kronor) för insättningar som är kopplade till vissa livshändelser, till exempel försäljning av bostad. Rätten till ersättning inträder om ett institut försätts i konkurs eller om Finansinspektionen beslutar att garantin ska träda in.

Stödåtgärder 2008-2009 avslutade

Efter finanskrisen 2008 och 2009 infördes olika program för garantier och kapitaltillskott i syfte att värna den finansiella stabiliteten. Under dessa år skapades till exempel program för lånegarantier, kapitaltillskott till solventa banker och hantering av akut stöd till banker i kris. Under 2015 avslutades de sista av de stödåtgärderna som infördes under 2008 och 2009.

 

Publicerad i april 2017