Marknadsrätt

Marknadsrätt

Utredningar

Ett moderniserat regelverk för att stärka konkurrenskraften och motståndskraften på svensk fondmarknad (Dir. 2023:163)
En särskild utredare ska analysera och föreslå vilka författningsändringar som behövs för att anpassa svensk rätt till ändringar i AIFM-direktivet och UCITS-direktivet, samt för att uppnå ett regelverk som möjliggör för svenska aktörer att konkurrera på lika villkor som aktörer i andra länder inom EU. Därför ska utredaren analysera hur en reglering av associationsrättsliga fonder med rörligt aktiekapital kan införas i Sverige. I utredarens uppdrag ingår även att se över förutsättningarna för att bilda europeiska långsiktiga investeringsfonder, Eltif-fonder, i Sverige samt ta ställning till om det bör införas en transparent fondstruktur för institutionella investerare som skulle möjliggöra att utländsk källskatt inte behöver betalas på mottagna utdelningar i fonden. Utredaren ska också göra en översyn av de regler som styr hur ofta en fondsparare kan sälja fondandelar och hur lång tid det tar för en fondsparare att få utbetalning vid försäljning av fondandelar. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2025.
Läs kommittédirektivet

Genomförande av ett nytt konsumentkreditdirektiv (Dir. 2023:142)
En särskild utredare ska analysera och föreslå vilka författningsändringar som behövs för att i svensk rätt genomföra ett nytt EU-direktiv om konsumentkrediter som nyligen antagits. I vissa delar uppfyller svensk rätt redan direktivets krav. Uppdraget ska redovisas senast den 11 oktober 2024. Bankföreningen har fått möjlighet att utse en expert i utredningen.
Läs kommittédirektiven 

Nytt! Tilläggsdirektiv till Konsumentkreditutredningen (Ju 2023:19)
Den särskilda utredaren som ska utreda genomförandet av konsumentkreditdirektivet har fått i uppdrag att även analysera och lämna förslag på hur ändringar i konsumenträttighetsdirektivet som huvudsakligen rör distansförsäljning av finansiella tjänster till konsumenter ska genomföras i svensk rätt. Uppdraget i denna del ska redovisas senast 11 april 2025.
Läs kommittédirektivet 

Översyn av låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder (Dir. 2023:53)
Regeringen har givit en kommitté i uppdrag att analysera hur låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder kan utformas för att hantera makroekonomiska risker och konsumentskydd och på det sättet bidra till en ändamålsenlig tillämpning av åtgärderna. Kommittén ska som huvuduppgift analysera vilka makroekonomiska risker som är förenade med hushållens skuldsättning och analysera hur låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder kan motverka makroekonomiska risker som är förknippade med hushållens skuldsättning. Kommittén ska beakta Europeiska Systemrisknämndens rekommendationer om makrotillsynspolitikens mellanliggande mål och instrument. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2024. 
Läs kommittédirektivet

Betänkanden och promemorior

Nytt! En ny EU-reglering om marknader för kryptotillgångar (Fi2024/00366)
Från och med den 30 december 2024 gäller EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar (Mica-förordningen) och EU:s förordning om information som ska åtfölja överföringar av medel (TFR-förordningen) i Sverige. Mica-förordningen fastställer enhetliga regler för utgivare och tillhandahållare av tjänster för kryptotillgångar på EU-nivå medan TFR-förordningen reglerar vilken sorts information om avsändare och mottagare som ska åtfölja överföringar av medel i syfte att sådana transaktioner inte ska kunna genomföras anonymt. I promemorian föreslås vissa lagändringar som krävs för att komplettera EU-förordningarna i svensk rätt. I huvudsak innebär lagändringarna nya bestämmelser om Finansinspektionens tillsynsbefogenheter och om ingripanden och sanktioner gentemot företag som bedriver verksamhet som omfattas av Mica-förordningen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 30 december 2024.
Läs promemorian 

Nytt! Ett nytt förbud mot spel på kredit (Fi2024/00442)
I promemorian föreslås att det i spellagen ska införas ett förbud mot att licenshavare och spelombud tillåter eller medverkar till att spel om pengar betalas med krediter. Förbudet utgör en utvidgning av det kreditförbud som i dag finns i spellagen och som innebär att licenshavare och spelombud inte får erbjuda eller lämna kredit för spelinsatser. Syftet med det nya förbudet är att motverka skuldsättning med anledning av spel om pengar. Förbudet ska gälla för alla licenspliktiga former av spel. Det ska dock finnas en möjlighet för Spelinspektionen att besluta om undantag från förbudet för vissa typer av spel för allmännyttiga ändamål. I promemorian föreslås även att det i spelförordningen ska föras in ett bemyndigande för Spelinspektionen att meddela föreskrifter om innehållet i den handlingsplan som licenshavarna ska ta fram enligt 14 kap. 1§ spellagen. Förordningsändringen föreslås träda i kraft den 1 september 2024 och lagändringen den 1 april 2025.
Läs promemorian

Prövning av ärenden enligt EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar (Fi2023/02846)
EU:s nya förordning om marknader för kryptotillgångar (MiCA-förordningen) ska tillämpas fr.o.m. den 30 december 2024. Vissa bestämmelser ska emellertid tillämpas redan fr.o.m. den 30 juni 2024, vilket förutsätter vissa lagstiftningsåtgärder i Sverige. I en promemoria föreslås en ny lag om prövning av ärenden enligt MiCA-förordningen. I den nya lagen anges att Finansinspektionen är behörig myndighet och att inspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar enligt MiCA-förordningen. Vissa befattningshavare inom Riksbanken har enligt nuvarande regler en skyldighet att anmäla innehav av finansiella instrument. Därför föreslås en ändring i riksbankslagen som innebär att dessa personer även ska vara skyldiga att anmäla avyttringar av sådana instrument.  Den nya lagen om prövning av ärenden enligt MiCA-förordningen föreslås träda i kraft den 30 juni 2024. Ändringarna i riksbankslagen föreslås träda i kraft den 1 juni 2024. Föreslaget har varit föremål för remissförfarande och prövning av Lagrådet.
Läs promemorian

En rättvis ränteskillnadsersättning som minskar hindren mot längre räntebindningstider
I en promemoria föreslås en ny schablonregel för beräkning av ränteskillnadsersättning vid förtidsbetalning av en bostadskredit med bunden ränta. Kreditgivarens rätt till ränteskillnadsersättning ska begränsas till sådana kostnader som har direkt koppling till förtidsbetalningen och kreditgivarens hantering av den ränterisk som ett bolån med bunden ränta är förknippat med. Förslaget syftar till att förstärka konsumentskyddet och samtidigt medföra positiva effekter för samhällsekonomin. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025. Förslaget har varit föremål för remiss.
Läs promemorian
Läs Bankföreningens remissvar

Ett förstärkt konsumentskydd mot riskfylld kreditgivning och överskuldsättning (SOU 2023:38)
Utredningen lämnar förslag på åtgärder för att minska riskfylld kreditgivning och motverka överskuldsättning hos konsumenter. Bland annat föreslås att kreditprövningsbestämmelsen i konsumentkreditlagen förtydligas, så att det framgår att en kreditprövning alltid måste göras. Ett sänkt räntetak och kostnadstak för uppläggningskostnader samt de totala kostnaderna för en kredit föreslås. Kravet på måttfullhet vid marknadsföring av konsumentkrediter föreslås ska förtydligas samt att det ska lämnas en särskild upplysning om att det kostar pengar att låna. Det föreslås bli förbjudet för en licenshavare eller ett spelombud att främja möjligheterna för någon annan att erbjuda eller lämna kredit för insatser i spel. Även en ny huvudregel om avräkning vid utmätning föreslås. Utredningen föreslår också införandet av ett skuld- och kreditregister och en skyldighet för kreditgivare att lämna uppgifter till registret. Merparten av ändringarna föreslås träda i kraft 1 januari 2025. Föreslaget har varit föremål för remissförfarande.
Läs betänkandet
Läs Bankföreningens remissvar